Vanda stramar till budgeten

I Vanda har stadens inkomster inte på flera år räckt till för att finansiera utgifterna och staden har skuldsatt sig. Det har gjort att Vanda uppnått kriteriet för en kriskommun vad gäller skuldsättning. Därför börjar staden år 2013 balansera budgeten för att få ordning på skuldspiralen. Skulderna var vid slutet av år 2011 830 miljoner och ökar enligt en beräkning med 100 miljoner i år.

Skattesatsen är just nu 19 procent och det finns ett avtal mellan partierna att den bevaras på den nivån till 2016. Men nu har röster höjts i fullmäktige om en höjning av kommunalskatten redan 2014.

Fullmäktigeordförande Antti Lindtman (SDP) har bland andra fört fram tanken.

– Jag gjorde det därför att vi har en försvagad ekonomi och sysselsättning och det verkar vara svårt att få ordning på skuldsättningen med nuvarande beslut. Om vi tidigarelägger skattehöjningen till 2014 finns det en chans att den blir mindre än om vi låter skulderna växa och höjer senare, säger Lindtman. Hans gräns för skattehöjningen är 0,5 procent.

Stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen (Saml) vill inte höja kommunalskatten och "ta pengar ur invånarnas plånböcker". I sin kolumn på nätet skriver han att Vanda redan går i täten i regionen med sin skattenivå, därför skall skuldsättningen stävjas med sparåtgärder.

Åtgärderna finns listade i stadens balanserings- och skuldprogram för ekonomin från i våras. Det utgår stadsdirektör Kari Nenonen från då han ger sitt budgetförslag i dag. Partierna har enats om att investeringarna skall bromsas radikalt och skärs ner med 50 - 80 miljoner.

Skolor och daghem

Bland investeringar som skjuts upp finns bland annat saneringen av Västersundom skola som skuffas fram några år.

– Skolan är från 1800-talet, men lider inte av mögel, säger Patrik Karlsson (SFP) som suttit i den politiskt tillsatta styrgruppen. I budgetarbetet har Håkansböle daghem, daghemmet Timotej och Mandel funnits på en lista för daghem som upphör. I själva verket handlar det om flyttning av dem till närheten av närmaste svenska skola där det byggs nytt.

På slaktlistan fanns två bibliotek, i Hasselbacken och Mikkola men då allmänheten protesterade har tjänstemännen beslutat spara biblioteket i Hasselbacken och undervisningsnämnden biblioteket i Mikkola.

Men Vanda naturskola stängs, staden ger inte längre bidrag på 200 000 euro för verksamheten. Också 100 skolbiträden försvinner liksom skolornas direktioner.

– Utan skolbiträden blir det ohållbar situation i klassen. Men de svenska specialeleverna sköts genom ett samarbete med Helsingfors och Sibbo, säger Patrik Karlsson som sörjer skoldirektionerna. Det är synd att slå sönder fungerande helheter.

Ständigt sparande i hälsovården

Hälsovården ses också över. Strategin för hälsovården är att det småningom skall finnas tre större hälsocentraler i Dickursby, Myrbacka och Björkby som också erbjuder specialtjänster. De mindre hälsostationerna bevaras med färre tjänster. Håkansböle hälsostation drivs redan av ett privat företag och verksamheten vid Katrina hälsostation är tillsvidare flyttad till Mårtensdal.

På Västerkulla hälsostation är det meningen att man skall vänta och se hur folk från östra Helsingfors söker sig dit då det blir möjligt att söka hälsovård över kommungränser 2014.

–Vi har i tre års tid varit på fallrepet. År 2009 skulle huset renoveras men det sköts upp och Västerkulla skulle slås ihop med hälsostationen i Håkansåker. Men nu har renoveringen här just startat så det ser rätt bra ut, säger biträdande överläkare Marko Raina. Västerkulla hälsostation ligger på gränsen till Mellungsbacka i Helsingfors som saknar hälsostation. Enligt Raina kommer folk gärna från Mellungsbacka till Västerkulla. Det är närmare än att ta metron till Gårdsbacka där deras hälsostation ligger.

Elena Sillah har kommit till hälsostationen med dottern Najlah. Hon värdesätter att hälsosationen ligger nära hemmet. Hon bor dessutom på andra sidan gatan.

– Det är inte bra att stänga hälsostationer, jag skulle inte ha velat åka ända till Håkansåker, säger Elena.