Grankullaborna rädda mista svensk service

Kommuninvånarnas tillgång till service på sitt modersmål i tvåspråkiga kommuner har inte förändrats särskilt mycket på fyra år, visar den färska Språkbarometern.

Det avgörande för hur språkservicen fungerar är minoritetens procentuella andel, inte hur många minoritetsrepresentanter det finns i kommunen. När andelen överskrider en viss procent finns ofta infrastrukturen färdig, som gör det lättare att förverkliga tjänster på språket också i praktiken.

Servicen i Grankulla blir sämre

I språkbarometern frågades också hur invånarna tror att kommunreformen påverkar den språkliga servicen i hemkommunen.

Föga överraskande är det i Grankulla, med drygt 8 800 invånare varav hela 37,5 procent har svenska som modersmål, som invånarna är mest oroade över tillgången till svenska tjänster om en kommunsammanslagning blir aktuell.

91 procent av de tillfrågade Grankullaborna tror att servicen blir sämre. Nio procent tror att den förblir oförändrad, medan inte en Grankullabo tror på bättre språklig service i och med kommunreformen. Sjundeå, Sibbo och Pyttis kommer hack i häl på staden, också i de kommunerna tror över 80 procent på en försämrad svensk service.

Här skiljer sig Grankulla väldigt tydligt från de övriga kommunerna i huvudstadsregionen: i Helsingfors tror majoriteten att servicen kommer att förbli oförändrad, medan 51 procent av Esboborna tror på sämre service. Vanda har en relativt hög andel som tror på bättre ser- vice i och med kommunreformen: 14 procent.

– Antagligen tänker Vandaborna att med Helsingfors i ryggen kan det åtminstone inte bli sämre, säger Kjell Herberts vid Institutet för finlandssvenska samhällsforskning som ansvarar för barometern.

Lite intressant är att Grankullaborna är mer positivt inställda till den svenskspråkiga servicen på sjukhusen än Esboborna, trots att invånarna i bägge kommuner får vård på samma sjukhus.

– Det kan bero på att slussen dit är svenskspråkig i Grankulla, menar Herberts.

Om man får tala svenska vid till exempel läkarbesök som föregår sjukhusvistelsen, kan upplevelsen av den svenska servicen bli mer positiv.

Språkbarometern undersöker tillgången till service på modersmålet i tvåspråkiga kommuner.

I tidigare primärkommuner som numera är sammanslagna till större helheter är det många finskspråkiga som anser att tillgången till service på modersmålet har blivit bättre, t.ex. i Ekenäs och Houtskär.

I Kristinestad, Jakobstad och de tidigare primärkommunerna Karis och Pojo finns relativt sett stora andelar finskspråkiga som tycker att den språkliga service har blivit sämre.

Läs mer i Hbl i dag.