Helsingforspolitiker överväger personliga månadslöner

En stadsstyrelseledamot i Helsingfors får i dag ett mötesarvode på 245 euro plus en årlig kompensation på 5 810 euro, sammanlagt alltså 16 835 euro per år.
 Men det är en så liten kompensation att de förtroendevalda är tvungna att jobba vid sidan av och det i sin tur är dåligt eftersom arbetsbördan är så stor att stadsstyrelseskapet i dagens läge gott och väl kunde vara ett heltidsjobb för politikerna.

Så tycker åtminstone de politiker som nu börjat arbeta fram idén om månadslön för stadsstyrelsejobbet.

I diskussionen, som än så länge förs på inofficiellt plan, har det från Samlingspartiets håll pratats om åtminstone heltidslön för de tre ordförandena. Den modellen är i bruk i Åbo där ordförandena får 60 000  euro i årslön. Även Uleåborg planerar att omvandla stadsstyrelsens ordförandeskap till månadsanställning.

– Månadslönen är inte det centrala. Det centrala är att de ledande förtroendevalda måste ha förutsättningar att sköta sitt uppdrag. Den allra största arbetsbördan ligger på de stora partiernas gruppordförande och på stadsstyrelsens ledamöter, säger styrelseordförande Risto Rau­tava (Saml), som just nu befinner sig i Malmö på seminarium med kollegerna från stadsstyrelsen.

Han bedömer att han själv ägnar över 40 timmar per vecka åt för­troendeuppdraget.

– Jag är privatföretagare så det fungerar. Men tänker man sig att ordförande skulle vara en vanlig förvärvsarbetare så är det ju en omöjlig ekvation att sköta detta uppdrag och ett vanligt jobb. Det handlar om att de stora städernas förtroendeuppdrag allt mer professionaliserats och för att möta väljarnas intressen borde förutsättningarna vara sådana att man kan utföra sitt uppdrag.

De gröna, uppbackade av SDP, för för sin del fram heltidslön för samtliga femton stadsstyrelseledamöter.

– Då borde sammansättningen på styrelsen ändras, exempelvis så att de stora nämndernas ordförande sitter i den, anser SDP:s Osku Pajamäki.
En sådan modell håller Björneborg på att ta i bruk.

Reformer nödvändiga

Från Malmö svarar också De grönas Ville Ylikahri per sms att stadens ledningssystem i vilket fall som helst måste reformeras.
– Det finns många modeller som måste diskuteras. En av dem är att göra stadsstyrelsearbetet till heltidsjobb. De skulle ha bättre förutsättningar att påverka besluten, förkovra sig i ärendenas bakgrund och föra fram väljarnas vilja i tjänstemännens beslut.

I Esbo, där samma diskussion förs, har ett förslag varit att en heltidsanställd stadsstyrelseledamot skulle få en månadslön på 5 000 euro. Det är, enligt Ylikahri, okej. Rautava vill inte ta ställning till summan.

– Det leder diskussionen på fel spår. Det är inte lönen som är det viktiga utan hur stadens ledning ska se ut för att betjäna folket.

I gårdagens Hbl ställer sig åtminstone mångårige fullmäktigeledamoten Sture Gadd (SFP) kritisk till idén om heltidsanställda politiker. Partikamraten Jan D. Oker-Blom, som sitter sitt sjätte år i Helsingfors stadsstyrelse, köper inte heller tanken.

– Det skulle uppstå en professionalisering där man förlorar dem som jobbar i olika sektorer och har  insikter i olika dagliga verksamheter.

”Vettigare att effektivera”

Han håller med om att det kommit en allt större arbetsbörda på stadsstyrelsen. Det leder tidvis till en situation där tjänstemännen förbereder ärenden och stadsstyrelsen på grund av tids- och resursbrist godkänner ärenden utan att egentligen hinna sätta sig in i dem.

– Något borde göras men är heltidsjobb lösningen? Det är jag inte säker på. Jag tror det vettigaste skulle vara en effektivering av beslutsprocessen.

Att professionalisera förtroendeuppdraget, i vilken form det än må vara, ser han inte som en god idé. Skulle de tre ordförandeposterna bli heltidsjobb betyder det i praktiken ytterligare maktförskjutning till de tre stora partierna – i dag Saml, Gröna och SDP. Skulle alla ledamöterna bli heltidspolitiker vore det en enorm förändring i hela idén om förtroendevalda.

– Om stadsstyrelsen består av heltidspolitiker betyder det sannolikt nya stödfunktioner. Ser man på Helsingfors ekonomi så tror jag inte det är ett populärt alternativ att öka byråkratin, särskilt inom denna sektor. Stadens utgifter har redan ökat med 5,9 procent på ett år vilket är fullständigt ohållbart. Är det då rätt tid att diskutera detta?

Någon tidtabell för ärendet finns inte, lika lite som konkreta förslag att ta ställning till. De Gröna ska diskutera olika alternativ på sitt möte i september och sannolikt landar saken på nästa fullmäktigebord efter valet i oktober. En konkret förändring är tidigast att vänta efter kommunalvalet 2016.