Ny skolkarta klubbades igenom

– Jag är väldigt nöjd över att vi satsar på och förbättrar våra gymnasier och högstadier, säger sektionsordföranden Bernt Nordman (Gröna) efter omröstningen.

Beslutet innebär att Högstadieskolan Svenska normallyceum och Högstadieskolan Lönkan slås samman från och med läsåret 2014-15. Det stora nya högstadiet kommer att finnas i Norsens nuvarande skolfastighet på Unionsgatan.

Samtidigt går Tölö specialiseringsgymnasium och Gymnasiet Svenska normallyceum samman och blir en skola med 400 elever vid Tölö torg. Skolsektionens fusionsbeslut ska ännu före midsommar välsignas av utbildningsnämnden och av stadsfullmäktige.

Sektionens beslut att flytta musikspecialiseringen från Minerva och Lönkan till Åshöjdens grundskola är nu helt avgjort eftersom det beslutet inte ytterligare behöver godkännas av stadsfullmäktige.

Många föräldrar, lärare och elever har rasat mot reformen. En namninsamling med 1 600 underskrifter vädjade till skolsektionen om att den skulle förkasta förändringsplanerna.

I motsats till vad som var avsikten i beredningen som föreslog en flytt av sjätteklassarna till högstadiet, kommer sexorna att få gå kvar på lågstadiet.

– Det här beror på att kritiken från skolorna var så stark och på att vi inte ännu vet hur de nationella riktlinjerna för timfördelningen i grundskolan ser ut. Vi fortsätter diskutera var sexorna ska gå i skola, säger Bernt Nordman.

Utöver Nordman röstade sektionsmedlemmarna Maria Björnberg-Enckell (SFP), Tuomas Anttila (KD), Hildur Boldt (SDP), Annukka Mickelsson (Saml) och Ulla Wiklund (SFP) för att det blir förändringar i skol- och dagvårdsnätet i staden.

"Största förändringen sedan grundskolan"

Benjamin Ellenberg (SFP) motsatte sig reformen och presenterade uppbackad av Martina Reuter (VF) och Frida Westerback (Gröna) ett återremitteringsförslag som skulle ha betytt att hela reformen hade rivits upp på nytt.

– Jag är besviken. Skolnätsreformen är den största förändringen för de svenska Helsingforsskolorna som gjorts sedan grundskolan infördes. Vi tycker inte att beredningen tillräckligt klart förklarar varför antalet Helsingforsskolor ska minskas, säger Benjamin Ellenberg.

Nordman: Dålig dialog

Men inte heller Bernt Nordman själv är helt nöjd med processen.

– Det som har gjort beslutet svårt är att dialogen mellan Utbildningsverket och rektorerna har varit dålig. Förslaget har inte förankrats tillräckligt bland grundskolerektorerna. I och med att rektorerna har varit osäkra är det naturligt att föräldrarna har reagerat starkt, säger Nordman.