Havsrastböle vill slippa negativ stämpel

Tystnaden i området är slående. Det är eftermiddag, torget står öde och gatorna gapar tomma. Vi befinner oss i Havsrastböle i östra Helsingfors, en av Finlands första mångkulturella stadsdelar. Här har var fjärde invånare ett annat modersmål än svenska och finska.

Huvudgatan i Havsrastböle fick redan på nittiotalet öknamnet ”Mogadishu avenue”, och Jari Tervos tv-serie i mitten av 2000-talet om området fick samma namn. Det ironiska var att serien spelades in i Södrik i Esbo för att Havsrastböle ansågs vara för städat. I dag skrattar en del åt öknamnet medan andra fortfarande upplever det som sårande. Under de senaste tjugo åren har Havsrastböle vuxit kraftigt men fortfarande söker det sin form. Projektet Ourcity vill hjälpa invånarna i Havsrastböle att delta i planeringen av sin närmiljö och på det sättet bidra att ge stadsdelen ett imagelyft.

– Det går inte att ta modell av en annan förort som Rinkeby i Stockholm till exempel, varje område har sina egna utmaningar. Vi kan ta lärdom av andra exempel men inte implementera dem som modeller, säger arkitekten och konstprofessorn Michail Galanakis, som är ordförande för projektet Ourcity.

På tio år har andelen invandrare fördubblats men trots det har det inte hänt mycket. När han besökte området med en grupp utbytesstuderande i höst förväntade också de sig att se något i stil med de franska invandrarförorterna, men fann i stället en väldigt tyst stadsdel – alltför tyst.

– Medierna och tv-serien har bidragit till att ge området ett orättvist dåligt rykte. Målet med projektet är att ge fler möjligheter åt invånarna att själva styra över den image som ges ut och att forma om sin närmiljö. Vi försöker få till stånd en dialog, det är det enda sättet att bryta ner stereotypier och fördomar, säger Galanakis.

Önskar gemensam lokal

Anab Osmaan stiger in i invånarkaféet Fokka, som ligger invid huvudgatan. Med sig har hon några kastruller vegetarisk mat som hon tillrett enligt somalisk tradition. Hon har bott i Havsrastböle i nitton år och är mamma till nio barn.

– Jag önskar att det fanns idrottsfaciliteter med skilda turer för kvinnor och män. Det vore också fint om vi kunde få en gemensam lokal för bröllop och traditionella tillställningar som Eid al-fitr. Det borde finnas ett ställe där vi kan lära våra barn traditionella somaliska danser och visa upp dräkter som är 200 år gamla.

Öknamnet Mogadishu avenue gör henne ledsen.

– Mina barn är ju födda här och är finländare, säger hon.

Jaana Pylkkänen, som driver Fokka, har bott i området sedan tidigt 90-tal. Hon har sett hur området förändrats och att allt fler dörrar pryds med utländska efternamn. Hon ser mångkulturalismen som en rikedom, men blundar inte heller för problemen.

– Jag hoppas att Ourcity- projektet bidrar till att föra fram på hur många olika sätt man kan leva och gör att invandrarnas röst börjar höras när man planerar området. Nu sker det inte. Jag hoppas att Havsrastböle utvecklas till ett område med god anda dit folk vill flytta, inte fly från.

Förutom Ourcity projektet är Jaana Pylkkänen med i rörelsen Pro Meri-Rastila som kämpar mot den planändring som Stadsplaneringskontoret presenterat för området.

– Vi vill bevara vår skog och har utarbetat en alternativ planändring för området. Ett sätt kunde vara att bygga fler våningar på de redan existerande husen. Andra fina idéer som föreslagits av invånarna här gäller dagis. Vi har flera stycken, inhysta i låga byggnader som alla ligger på egen tomt. I stället kunde dagisen finnas i första våningen av ett höghus, så skulle tomter frigöras.

– Torget borde också livas upp. Nu är det öde, mörkt och med droghandel då och då. Den gamla hälsostationen kunde fungera som en festlokal, vi behöver verkligen en sådan.

Vill bli av med stämpeln

I samma kvarter som den gamla hälsostationen sitter Ismail Ismail, 25, tillsammans med sina vänner och spelar domino i det somaliska förbundet Semos lokal. Han har själv medverkat i ett trygghetsprojekt i Nordsjö.

– Vi ska inte ha mörka gränder som i Rinkeby. I mörker är det också lättare att begå brott. Vi behöver fler upplysta och snygga gator och gränder.

Ismail, som är född i Somalia, har bott i Havsrastböle sedan han var liten.

– När vi flyttade hit fanns det mest skog, ingen metro, ingen supermarket. Under den senaste tiden har många urfinländare flyttat bort. Orsak? Uppståndelsen kring ”Mogadishu avenue” och den bild medierna byggt upp. Vi måste bli av med stämpeln. Det här är ett vackert område och det vore fint om beslutsfattarna kunde lyssna till invånarna här och ta dem med i planeringen.

Det också Ismail saknar är gemensamma rum där invånarna kunde mötas, ordna fester och olika evenemang.

– Inte bara för somaliska invandrare utan alla som bor här. Till exempel kunde folk hämta mat och lära känna varandras kultur.

Gemensamma händelser bidrar också till att öka förståelse och gemenskap. Man borde se mångkulturalismen som en rikedom, så som i Tyskland och Storbritannien. Fast här har vi ännu tid att fixa det mycket bättre bara man tar itu med det i tid.

FAKTA: Ett område i förändring

• I Havsrastböle i Nordsjö har 28 procent ett annat modersmål än svenska eller finska. För tio år sedan var andelen 16 procent.

• Ourcity är ett av designhuvudstadsårets officiella projekt och har som syfte att hitta social samhörighet i mångkulturella samhällen. Det är tredelat.

• Ourreach handlar om att tillsammans med invånarföreningen Pro Meri-Rastila, Aalto-universitetets Arkitekturavdelning och geografiska avdelningen vid Helsingfors universitet få till stånd en alternativ planändring till den som Stadsplaneringskontoret gjort upp för Havsrastböle. Boendeföreningen vill bevara det stora skogsområdet i den västra delen av området och stranden i Botbyviken som rekreationsområden, medan staden planerar bygga ett bostadsområde här.

• Utbildningsprogrammet Ourcourse omfattar kurser på magisternivå i yrkeshögskolan Laurea, Helsingfors universitet och Aalto-universitetet. På kurserna behandlas Havsrastböle och målet är att hitta stadsdelens styrkor och möjligheter.

• Kulturprogrammet OURColours omfattar en veckolång serie av modevisningar och i anslutning till den en etnisk marknad i östra Helsingfors i maj. Evenemanget ger bakgrunden till den färgrika och varierande vardagsklädseln och slår ett slag för produkter och design från småföretagare med invandrarbakgrund.

• Ourcity har redan ordnat tre verkstäder. Det första mötet var slutet med boendeföreningen Pro Meri-Rastila, det andra ordnades tillsammans med skolelever och det senaste, som var öppet för alla invånare, samlade omkring 40 deltagare, varav 15 var somaliska kvinnor.