Alla säger att de bloggar men vem skriver?

Endast sexton av de sjuttio lokalpolitiker i Helsingfors stadsfullmäktige som har en hemsida eller blogg har skrivit nya inlägg den här veckan (vecka 6, måndag-fredag). Det visar en granskning som Hbl gjort. Femton förtroendevalda är helt osynliga på nätet.

Av de tjugofyra politiker som twittrar har hälften varit aktiva i veckan. Av de sextiotre som finns på Facebook har åtminstone tjugoen uppdaterat sin status under samma tidsperiod. "Åtminstone" därför att en del valt att hålla sidan privat.

I fredagens Hbl ingick en insändare med rubriken "Var fanns de sociala mediernas betydelse?" I den påpekar Kim Strandberg, forskare vid Åbo Akademi som specialiserat sig på politisk kommunikation, att presidentkandidaterna Sauli

Niinistös och Pekka Haavistos stöd på Facebook är lågt i relation till det totala anatalet Facebookanvändare i Finland. Mellan fem och sex procent av dem stöder Niinistö och Haavisto.

– Trots detta har vi under de senaste veckorna kunnat läsa i tidningarna om vilken stor betydelse de sociala medierna har i presidentvalskampanjen, skriver Kim Strandberg.

Liksom Strandbergs matematiska övning förenklar Hbl:s bloggkoll verkligheten. Frågorna kvarstår: Var ligger den omtalade betydelsen av valkampanjen i sociala medier?

– Den tycks ju i alla fall inte ligga i direktkontakt med potentiella väljare, fortsätter Strandberg.

Presidentvalet är över. Men ett nytt viktigt val väntar bakom knuten. Kommunalvalet hålls i oktober.

Tidskrävande

De flesta fullmäktigeledamöterna arbetar vid sidan av sitt förtroendeuppdrag. Det är förståeligt att tiden och energin inte räcker till att hänga på Facebook dygnet runt. Ändå är det en tumregel att man ska vara aktiv i de sociala medierna när man en gång ger sig i leken. Några av dem som Hbl kollat är riktigt aktiva. En handfull slutade skriva samma stund som resultatet i vårens riksdagsval blev klart, några har inte uppdaterat sedan förra kommunalvalet 2008.

Kim Strandberg räknar upp fem sätt på vilka sociala medier används i valkampanjer. För det första är de en del av helheten. Man vinner inget genom att enbart twittra. Olika kanaler underlättar nischandet av budskapet. För det andra används sociala medier för att aktivera anhängarna. Via Facebook, Twitter och liknande blir det också enklare att samla in donationer. För det fjärde inbjuder de sociala medierna medborgarna att sprida och även skapa kampanjmaterial. Och sist men inte minst har journalisterna hittat de sociala medierna. Tänk bara på teves valsändningar där journalisterna läste upp tweets från papper! Humor eller inte, men mediet är budskapet, som Marshall McLuhan en gång sade.

FAKTA: Kom ihåg-listan

Bloggen är en dialog mellan bloggaren och läsarna. Inte en monolog där man förkunnar sina åsikter. Här följer några råd av Hbl:s Jeanette Öhman som har en av Svenskfinlands populäraste bloggar Alfamamman:

1. Svara på kommentarerna.

2. Länka ut till andra bloggar och sidor. Din blogg ska inte vara internets ändhållplats.

3. Uppdatera regelbundet.

4. Kommentera gärna på andra bloggar (om du är aktiv hittar fler din blogg).

5. Skriv kort. Dela upp långa texter i flera inlägg eller lätta upp med bilder.

BONUS:

6. Innan du börjar ha en målsättning. Vem skriver du för, varför?

7. Kom ihåg att ironi är svårt i skriven form.

8. Utgå från att alla läser och att internet är evigt.

9. Gör en enkel och snygg layout.

10. Om du tycker att det är roligt att blogga blir det automatiskt mycket bättre än om det känns som en börda.