Byggchef föreslår nya bostadsrätter för unga

Sisko Marjamaa, vd på Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrå ATT, förstår inte varför debatten om Hitassystemet plötsligt blossat upp, främst i tidningen Helsingin Sanomat. Enligt henne utgör de attraktiva bostäderna en försvinnande liten andel av den totala bostadsmassan.

– Först 2010 blev folk mer intresserade av Hitasbostäderna. De har varit långt ifrån någon hitprodukt. Många gånger har Hitashusen byggts färdiga och sedan stått tomma. När jag började på ATT 1996 var frågan vad som skulle göras med allt som byggts i Gräsviken.

Sedan systemet ändrades 2010, se faktarutan, har marknaden förändrats. Majoriteten av Hitasbostäderna säljs betydligt billigare än det tillåtna maxpriset, medan nyproduktionen på de nya bostadsområdena i centrum har rönt enormt intresse.

När folk började tälta utanför ATT:s kontor för att reservera bostad övergick man till att lotta ut lägenheterna. Sisko Marjamaa köpte enligt HS sin Hitasbostad i Arabiastranden före det, 2009, när det rådde en svacka i efterfrågan.

– Vi har aldrig låtit någon gå före kön, allt finns dokumenterat. Att förbjuda folk att hyra ut bostäderna skulle inte heller fungera, kommenterar hon skriverierna.

Femtedel dyrare

När man frågar Marjamaa hur Helsingfors ska få utbudet och efterfrågan av bostäder i bättre balans säger hon inget om fler Hitashus. Hyreshus med skäliga hyror finns det däremot en klar beställning på (Hbl 28.1).

– Men vi får så få tomter för hyreshus. Staden vill inte fösa ihop hyreshus på samma område.

Det är också svårt att hitta byggentreprenörer.

– Kostnaderna stiger hela tiden, i fjol med mellan 15 och 20 procent.

För att hyreshusen ska beviljas finansiering av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, ARA, gäller ett kostnadstak. Därför ids vissa entreprenörer enligt Marjamaa inte ens lämna in en offert eftersom de utgår från att den inte godkänns.

– Medeltalet i fjol var 1,8 offerter per projekt. Våra projekt är utmanande och stora, det är inte många byggbolag som kan åta sig dem. Vi kan inte tvinga någon att bygga våra hus.
ATT har nu för första gången anlitat en estnisk entreprenör, Rand & Tuulberg, i Busholmen.

Varför kan inte staden grunda ett eget byggbolag?

– Ibland kommer frågan upp, speciellt när det gäller saneringar. Men den marknaden fungerar bra. Jag är skeptisk till att grunda ett eget byggbolag eftersom det i så fall skulle konkurrera om samma resurser och dessutom få byggsektorn att se rött.

Du utsågs nyligen till årets bostadspåverkare. Hur skulle du vilja påverka bostadsutbudet i Helsingfors?

– Utfyllnadsbyggande i de gamla förorterna är viktigt för stadens utveckling. Där är infrastrukturen färdig och bygger man inte nytt sjunker nyttjandegraden på skolor och daghem. Själv tycker jag att bostadsrätt är ett bra alternativ för låginkomsttagare, det är en trygg boendeform som minskar efterfrågan på stadens hyresbostäder.

Marjamaa har ändå hajat till när hon sett vem som kommit över de senaste bostadsrätterna i Arabiastranden, Fiskehamnen och Haga. Systemet med bostadsrätter bygger på att man får ett könummer och när en lägenhet kommer ut på marknaden är det personen med det lägsta numret som har förtur.

– Det var väldigt låga nummer.

Det innebär att lägenheterna till exempel går till pensionärer som tagit ett nummer för femton år sedan utan att ha ett egentligt bostadsbehov. De unga familjer som verkligen behöver fler kvadratmeter men inte kan ta ett stort bostadslån blir däremot utan.

Om man kan lotta ut Hitasbostäder, kan man inte lika gärna lotta ut bostadsrätter?

– Det vill jag inte ta ställning till. Ett alternativ skulle vara att ha ett eget system för unga och unga familjer, med egna produkter och eget kösystem.