Råttor och ockupanter

SERIE, del 2: Gamla hus – nya idéer

Efter flera år av vanvård fick Helsingfors stad nog och uppmanade ägaren att rusta upp Elantos gamla tegelfastighet i Södra Haga. Men i stället fick staden en ansökan om byggnadslov för ett nytt bostadshus på samma tomt. Vad som ska ske med den skyddade fastigheten är fortfarande oklart.

Vanans makt är stor och människan är en mästare på att anpassa sig. Någon annan förklaring är svår att finna till det faktum att Elantos gamla tegelbyggnad i Södra

Haga fått stå tom, tillbommad och övergiven i många herrans år, utan att invånarna i grannskapet har fått ägaren att göra något åt saken.

För en från andra ändan av staden är det ofattbart att man bara låter det stiliga huset förfalla.

– Jag vet inte, jag har inte tänkt på saken … det har väl alltid stått tomt, säger en förbipasserande joggare och hastar vidare på sin löprunda.

Det är ett sorgligt och förunderligt öde som drabbat arkitekt Väinö Vähäkallios tegelklassicistiska skapelse från 1927. En för ändamålet designad affärsbyggnad på paradplats, med fasader mot två håll borde kunna locka företagare med goda idéer.

De senaste hyresgästerna var en blomaffär och en butik för golfprylar. Deras urblekta logotyper syns fortfarande på de slitna markiserna, och ovanför dem kan man se hålen i tegelfasaden där metallbokstäverna i ordet Elanto en gång suttit fast.

Enorm värdestegring

Efter lite detektivarbete framgår det att Andelslaget Elanto år 1997 sålde huset och tomten på 1 800 kvadratmeter till ett för ändamålet grundat företag, Kiinteistö Oy Helsingin Kauppalantie (Fastighetsaktiebolaget Helsingfors Köpingsväg) för 2,9 miljoner mark.

Enligt marknadsregistret är tomtens och fastighetens värde i dag stipulerat till drygt 8,4 miljoner euro, uppdelat på 1 000 aktier à 8 049, 40 euro.

När Hbl kontaktar fastighetsbolaget TA-Yhtymä som förvaltar objektet, svarar vd:n för Fastighetsaktiebolaget Helsingfors Köpingsväg Janne Heikkilä att den enda som har rätt att uttala sig om saken är TA-Yhtymäts vd Jukka Helminen.

När Hbl undrar om Helminen kunde tänka sig att ge en intervju om företagets planer för huset, och eventuellt komma och visa hur det ser ut på insidan, avböjer han med hänvisning till sjukdomsfall och andra brådskande ärenden.

”Vi håller för tillfället på att kartlägga saker som berör upprustningen av objektet. Planeringsarbetet börjar när vi fastställt fastighetens skick. För tillfället har vi inga detaljerade planer att presentera”, skriver Helminen i ett e-postmeddelande.

Krav på upprustning

Staden har länge pressat Helminens företag att göra något åt fastigheten. Fasaden och taket är skyddsobjekt enligt områdets detaljplan, och stadens ordningsstadga kräver att ägare håller sina fastigheter i skick. I fjol fick staden nog av velandet.

– I september utfärdade vi en officiell uppmaning att rusta upp fastigheten, berättar förvaltningschef Juhani Nortomaa på Byggnadstillsynsverket.

Ägaren har nu tid på sig till september 2012 att åtgärda saken, men inget tyder på att något sådant kommer att ske. Däremot fick Byggnadstillsynsverket i januari en ansökan om lov för ett nybygge på tomten.

– TA-Yhtymä har ansökt om lov att bygga ett bostadshus bakom den gamla tegelfastigheten, säger Nortomaa. Men staden har inte sett några som helst planer på vad de har för avsikter med det skyddade huset.

Preliminärt har lov beviljats för nybygget, men stadens upprepade krav att få veta vilka planer ägaren har för det skyddade huset har inte gett resultat.

Stor utmaning

Enligt stadens arkitekt Paula Roine är det en stor utmaning att få ett nytt hus att rymmas på tomten, och det kan vem som helst som besökt platsen konstatera: Bakom tegelhuset är det bara knappt tio meter till en brant bergsvägg.

– De har planerat att bygga ett fyravåningshus där så jag antar att de kommer att bli tvungna att spränga bort klippväggen, säger Nortomaa.
Arkitekt Ari Mäki-Marttunen som ritat det kommande nybygget på tomten bekräftar att planen är klar, men är lika förtegen som sin uppdragsgivare om vilka planer man har för den gamla tegelbyggnaden.

– Inledande undersökningar har gjorts, men det är för tidigt att säga vad som kommer att göras där. Fasaden är ju skyddad så det måste vi ta i betraktande, säger Mäki-Marttunen och hänvisar mig åter till TA-Yhtymä för vidare kommentarer.

Bostäder på andra våningen

– Om jag tyder bottenplanen rätt ser det ut som om det funnits små lägenheter på övre våningen, säger arkitekt Roine.

De senaste linjeritningarna är från 1960-talet och visar att andra våningen har ett tiotal rum, fem kök och flera toaletter. Sannolikt har det bott arbetarfamiljer här, vilket skulle ligga i linje med arbetarandelslaget Elantos ideologi.

Till saken hör att Väinö Vähäkallio var barndomsvän med ledande socialdemokraten Väinö Tanner, och via honom fick flera arkitektuppdrag, bland annat Elantos enorma huvudkontor (nuvarande utbildningsverket) på Tavastvägen 11. Vähäkallio ritade också Georgsgatans simhall (1928) och flera av de stora tegelhusen i Kampens gathörn.

Också Alkos enorma rödtegelkomplex på Sundholmen, där Helsingfors tingsrätt numera också är inhyst, bär Vähäkallios signatur.

Råttor och ockupanter

När Hbl besöker Köpingsvägen 2 har det precis snöat rejält, och fotspår som går runt huset in på bakgården visar att den övergivna kåken kanske inte är helt öde. Spåren leder till en dörr på baksidan som står öppen, men något ljus finns det inte och eftersom fönstren är tillbommade är det beckmörkt inne. Man kan ana dämpade ljud av något som rör sig på övre våningen, men ingen svarar på tilltal. Kanske är det bara råttor?

På somrarna är det inte ovanligt att ungdomar söker sig hit med klirrande plastkassar, och för tre år sedan ockuperades huset av bostadsaktivister för en kort tid. Ockupationen pågick i bara tre dagar innan ägaren skickade polisen att utrymma fastigheten.

Enligt en version av detaljplanen för området kan Elantos hus innehålla sju lägenheter på övre våningen och affärsutrymmen i nedre. Alternativt kunde man tänka sig en restaurang här, eller varför inte flera.

Det bor drygt 12 000 personer i Södra Haga, ett tusental i Stenhagen och flerdubbelt i angränsande Lillhoplax. Kollektivtrafiken fungerar fint, så vem vågar ta chansen och grunda en restaurang eller ett värdshus värt att besöka?

FAKTA Köpingsvägen 2

• Uppförd 1927 enligt ritningar av arktitekt Väinö Vähäkallio (f. Vilander, 1886–1959).

…• Nedre våningen var Elantos livsmedelsbutik, övre våningen bostäder. …• Stilen är för arkitekten typisk tegelklassicism.

…• Ägs i dag av Kiinteistö Oy Helsingin Kauppalantie. …• Enligt detaljplanen ska huset ha bostäder och affärsutrymmen. …

• Fasaden och tegeltaket är skyddsobjekt.

…• Ägaren har av staden uppmanats rusta upp fastigheten före september 2012.

• Klicka här för att läsa seriens första del.

Vad tycker du man kunde göra av Köpingsvägen 2? Svara här på hbl.fi!