Brändö gymnasium och Norsen flyttar 2014

De senaste veckorna har Niclas Grönholm, svensk linjedirektör på Utbildningsverket i Helsingfors, varit i skottgluggen eftersom det är han som gör grovjobbet i den instundande skolreformen. Upprörda föräldrar har rasat i insändarspalterna. Nu är det Grönholms tur att berätta hur han tänker.

– Jag räknade inte med att det skulle bli så mycket lovord då jag startade processen med skol- och daghemsnätet. Men utvecklingsfrågor är en viktig del av mitt jobb. På sikt hoppas jag kunna skapa en hållbar lösning för barnen och skolorna. Min önskan är att också de svenska Helsingforsskolorna hänger med i utvecklingen.

I förhållande till resten av skolorna i Svenskfinland klarar sig Helsingforsskolorna bra, men jämfört med finska sidan är de medelmåttor. Eftersom en majoritet av de barn som går i svensk skola kommer från tvåspråkiga hem är det livsviktigt att se till att den svenska skolan i stan är minst lika bra som den finska, anser Grönholm. Det här är en orsak till varför han nu sätter mycket av sin tid på att grubbla över hur det framtida skolnätet ska se ut. Men det finns också andra saker som inverkar.

De närmaste åren får skolorna nya läroplaner med fler valmöjligheter. Skolorna blir sannolikt tvungna att erbjuda mer färdighetsämnen som konst och musik och kommer eventuellt att bredda och tidigarelägga språkundervisningen. I en stor skola går det att ordna fördjupade kurser och undervisa i många främmande språk, men i små skolor är det ofta minimiutbud som gäller. Färre tonåringar men många fler nybörjarelever gör också att det behövs förändringar, förklarar Grönholm.

Lärare föredrar stora skolor

Andra faktorer som talar för större enheter är att det är lättare att rekrytera lärare till större skolor. Lärarna vill ha ämneskolleger. Ett annat argument är möjligheten till speciallärare och elevvårdspersonal som hela tiden finns på plats i skolhuset.

– Dessutom kommer vi inte att få mer pengar, snarare tvärtom men trots det vill vi kunna ge bättre undervisning.
För Grönholm och ledningen för utbildningsnämndens svenska sektion, har det redan länge stått klart att de fyra svenska gymnasierna i staden måste blir färre. Det finns två alternativ. Minskar gymnasierna från fyra till tre går det att använda de nuvarande skolhusen. Om beslutsfattarna går in för bara två gymnasier, vilket en del rektorer önskat, behövs åtminstone en ny byggnad.
Sneglar på Länsi Helsingin lukio.

Grönholm är inte speciellt pigg på att spekulera vilken den här byggnaden kunde vara, men avslöjar att Brändö gymnasium och Norsens högstadium och gymnasium 2014 temporärt kommer att flytta till södra Haga. Då ska skolorna vara inrymda i den byggnad där Länsi Helsingin lukio finns i dag. Huset blir ledigt eftersom gymnasiet på grund av sviktande elevunderlag på finskt håll läggs ner. Grönholm kan ännu inte i det här skedet säga om han helst vill se två eller tre svenska gymnasier, men utesluter inte att stadens största svenska gymnasium i framtiden kunde finnas i byggnaden.
– Fastigheten är värd att titta på som någon form av lösning. Förbindelserna dit är goda både söder- väster och norrifrån.
Stor grundskola av Norsen?

I synnerhet i det södra skoldistriktet och i Tölö blir de svenskspråkiga tonåringarna färre de närmaste åren. Samtidigt skjuter mängden nybörjarelever i höjden. Det här syns i dag i form av alla tiders rusch på daghemmen.

En vettig åtgärd kunde därför enligt Grönholm vara att förändra skolorna så att förskoleundervisningen flyttar från daghemmen till skolan. Från förskolan till fjärde klassen kunde eleverna i innerstan och Tölö kanske gå i samma skolhus som i dag. Grönholm har bett Utbildningsverkets fastighetsexperter jämföra Norsens och Sandels skolhus för att ta reda på vilken av byggnaderna som är mer lämpad som grundskola och vilken som skulle passa som gymnasium.

Eftersom Sandels är nyrenoverad blir det inte aktuellt att göra stora ombyggnader där. Eventuellt skulle detta tala för att Norsen som står inför en omfattande reparation 2014 kunde bli grundskola för femte- till niondeklassare. En möjlighet är att barn som bor i och söder om Främre Tölö skulle gå femman till nian i Norsens byggnad, medan elever från bortre Tölö och Mejlans eventuellt kunde gå femman till nian i den byggnad där Munksnäs högstadieskola finns i dag.

– Ännu vill jag inte utesluta några alternativ. Först måste vi få en klarhet i hur vi ska dela in grundskolorna och gymnasierna.

Niclas Grönholm har för avsikt att presentera ett förslag till ny skolkarta i början av mars. Enligt planerna ska stadsfullmäktige godkänna eventuella skolnedläggningar och fusioner i sommar.