Robotar testas på äldreboende i Helsingfors

Robotarna Mero och Silbot har testats ett par veckor på vårdcentret Gustafsberg i Helsingfors och fått positiv respons av de inneboende.

På videon ovan håller robothuvudet Mero frågesport, minnesövningar och pausgymnastik allt medan hon frikostigt delar ut beröm när testgruppen väljer rätt svar på de små skärmarna framför dem. Sedan är det Silbots tur, som leker "Följ mig"-leken på en schackrutig matta där deltagaren ska minnas och följa robotens rutt.

Trots den positiva responsen från boendet är Laura Räty, biträdande stadsdirektör för social- och hälsovårdsväsendet i Helsingfors, tveksam till att slutgiltigt införa robotarna i vården. De kostar omkring tiotusen dollar.

Offentligheten har inte heller varit nådig. Många ser Mero och Silbot som ett steg på vägen att ersätta mänsklig kontakt med robotar inom vården.
– Jag har fått ett par mejl av arga människor som minsann inte vill bli omhändertagna av robotar när de blir gamla, men sådana planer finns verkligen inte, säger Räty och framhåller att robotarna fungerar som stimulans för personer i alla åldrar, inte bara äldre.

Hon säger också att robotarna inte ersätter någon människa, eftersom deras funktion är att aktivera och leka, inte vårda.

Tror du att annorlunda robotar kan leda till besparingar i vården i framtiden?
– Ja, varför inte? Robotar kan hålla rent, transportera saker och lyfta tunga föremål. Redan nu används ju robotdammsugare. Men en robot som ska ha fysisk kontakt med människor eller utföra vårduppgifter tror jag inte på.

Mero och Silbot har utvecklats i Sydkorea som, tillsammans med Japan, hör till världens robotvänligaste länder. Också i Japan tampas man med en åldrande befolkningsstruktur och har utvecklat ett flertal robotar för äldre- och sjukvården. Men trots en allmänt positiv inställning till olika arbetsrobotar har vårdrobotarna inte vunnit gehör.

Bland annat robotbjörnen Riba-II som ska skona vårdpersonalens ryggar och lyfta patienter kämpar fortfarande för att slå igenom, och inte heller roboten som ska mata människor har fått stor spridning. Tidigare såg man så kallade humanoidrobotar med mänskliga drag som framtidens svar på äldrevårdens behov, men när de väl nått marknaden avfärdades de som skrämmande och obehagliga. Däremot har empatiska eller sociala robotar klarat sig bättre. Deras funktion är att ge exempelvis demenssjuka och autister tröst och stöd. 

Läs mer i torsdagens Hbl.