Esbo bäddar inte för kris

Det går fortfarande bra för Esbo, åtminstone med tanke på omständigheterna. Budgetförslaget stadsdirektör Jukka Mäkelä presenterar är på inget sätt dramatiskt.

Verksamhetsutgifterna ökar med 4,7 procent vilket motsvarar kommunernas medeltal, och lånebördan är betydligt lägre än i grannkommunerna Esbo och Vanda.
Men visst oroar det ekonomiska läget, särskilt med tanke på att Esbo finansierar sin verksamhet främst med skatteintäkter. Någon krisbudget gör Esbo ändå inte.

– Vi har inte förhastat oss och förberett oss på någon stor kris, men vi lämnar möjlighet för att vid behov samlas kring bordet på nytt och tänka om. När över 80 procent av våra inkomster kommer från skatter måste vi kunna reagera snabbt om det krävs, säger Mäkelä.

Stora investeringar

Den stora utmaningen de närmaste åren är investeringarna, framför allt i Hagalund som med Otnäs och Kägeludden bildar det Esbo kallar T3-området som i tiede, taide ja talous, alltså vetenskap, konst och teknik. Mäkelä talar stolt om Aalto-universitetet och koncentrationen av innovativa företag i området – "Angry Birds är ett bra exempel" – men påpekar också att området byggs ut för invånarna. Han påminner om områdets historia och hur engagerade Esboborna har varit.

– Det var teknologerna som släpade tegelstenar från Sovjetunionens ambassad för de första byggnaderna i Otnäs. Och Hagalund grundades som en bilfri trädgårdsstad där man satsade på familjeservice.

Barnfamiljernas behov är fortfarande aktuella, inte bara i Hagalund utan i hela staden.

– Esbo har många barn, många pensionärer och många invånare med invandrarbakgrund, och alla de grupperna behöver mycket service, säger Mäkelä.

Särskilt äldreomsorgen är en utmaning.

– Vi är i Esbo ändå stolta över att bara 35 procent av de äldre är i anstaltsvård, det ska vi hålla fast vid.
 

Ny Esbostrategi nästa år

Mäkelä hoppas kunna engagera invånarna i sin stad igen. Nästa år ska en ny Esbostrategi skrivas och det vill han göra tillsammans med inte bara stadens personal, utan också invånarna.

– Det räcker inte att en grupp män i mörka kostymer samlas i ett rum och kommer överens, säger han och nickar skämtsamt åt raden av män i mörka kostymer han har vid sin sida: omsorgsdirektör Juha Metso, tekniska direktören Olavi Louko, bildningsdirektör Aulis Pitkälä samt stadsstyrelsens nya ordförande Martti Merra.

Gällande invånarnas engagemang berättar Mäkelä en anekdot om hur han som liten fick ta sig till ishockeyrinken i Hagalund tidigt på morgonen för att få plats att åka skridsko.

– I dag är jag och min son ofta där på tumis.

Och på tal om ishockey: nej, Esbo stad tänker inte köpa Blues.

– Det hör inte till stadens uppgift. Men när jag hörde hur tomt det är på läktarna köpte jag genast säsongskort åt hela min familj. Det hoppas jag fler Esbobor gör.

Hagalund, Storåkern och Västmetron

• Esbo bygger närmare 2 500 bostäder nästa år. Hagalund och Storåkern växer snabbast.

• Esbo satsar drygt 21 miljoner euro på trafikleder. Bland annat Ring I och Västerleden ska förbättras. Stationsbyggena för västmetron kostar och planeringen för stadsbanan också.

• Över 53 miljoner euro går till investeringar i byggnader, största delen till skolor och daghem. På svenska sidan gäller det ombyggnaden av Vindängens skola och daghem, Mattbergets daghem samt Bastviks daghem.

• Utgifterna för hälsovården i Esbo är 1 197 euro per person, för äldreomsorgen 512 euro per person.

• Tandvård kostar 82 euro per person, barnskyddet 192 euro per person.

• Utgifterna för en finskspråkig gymnasieelev är nästan 7 000 euro per år, för en grundskoleelev nästan 9 000 euro. Utgifterna för de svenskspråkiga är lite högre.