Flygplatsens buller hotar bostadsområden

Den största stötestenen med Helsingfors-Vanda flygplats nya miljötillstånd är att det omfattar ett större flygbullerområde än det som finns i landskapsplanen och generalplanerna för kommunerna i området.

Planerade bostadsområden som Rykmentinpuisto i Tusby hamnar plötsligt på fel sida om gränsen på 55 decibel som inte tillåter ny bosättning. Också Kervo centrum och en del av Marja-Vanda blir på fel sida om gränsen.

Nästan 50 besvär har kommit in om beslutet.

– Det är exceptionellt många i ett sådant här fall, säger Pekka Häkkinen på Regionförvaltningsverket.

Till de som överklagat hör kommuner, boendeföreningar, privatpersoner, Nylands förbund och Nylands miljöcentral. Miljötillståndet som beviljades i början av augusti anses strida mot både landskapsplanen, general- och detaljplanerna, miljöskyddslagen och markanvändnings- och bygglagen.

Vid Nylands närings-, trafik- och miljöcentral är överinspektör Marjo Vuola förbluffad. Miljöcentralen och kommunerna gav redan hösten 2008 utlåtanden om miljölovet, och mycket av de problem de påpekade har trots det inte åtgärdats.

– Det är svårt att se om våra utlåtanden alls har beaktats i beslutet, säger Vuola.
Förutom flygbullerområdet är det nattrafiken samt vattenuppsamlingen och avloppsreningen på flygfältet som anses problematiska (se faktaruta).

300 meter ovanför huset

I Landsvägaby i Tusby bjuder Christer Wilkman på krikon och björnbär från trädgården. Han berättar om hur han i tiotals år kämpat för att begränsa bullret, och då särskilt nattflygningarna. När ett KLM-flyg drar förbi får vi ta paus i diskussionen: vi hör helt enkelt inte varandra.

– Det sägs att man känner igen Landsvägaborna på att de tar pauser i pratet, skämtar han.

Det är två kilometer till landningsbanan från Wilkmans gård och flygplanen kommer in på 300 meters höjd. Det är inget lågt ljud, men Wilkman är van. Värre är det nattetid. Dånet från Singaporeflyget, en Airbus 340 med avfärd 23.40, är särskilt kraftigt. Inte som DC9:orna på 50-talet, men nära.

– Det är alltid fullastat och ofta försenat.

Wilkman är ordförande för boendeföreningen för Landsvägaby som också gav ett utlåtande om miljölovet för tre år sedan, men tycker att en stor del av föreningens påpekanden inte beaktats.

– Finavia är en övervakande myndighet, inte ska de gå något flygbolags ärende. Men utan Finnair skulle väl Finavia inte ha särskilt mycket att göra.

Finavia krävs på investeringar

Nattflygningarna begränsas till en del i det nya miljölovet, men enligt Wilkman och många andra inte alls tillräckligt. En strängare begränsning av nattflyg gäller inte bara invånarnas sömnfrid utan också större möjligheter för kommunernas detaljplanering: nattflygen väger tyngre i dygnsmedeltalet för decibelmätningarna.

Färre nattflyg skulle alltså betyda ett mindre bullerområde, och mera värdefull mark för bostäder.

Enligt Finavia begränsas nattflygningarna ändå alldeles tillräckligt.

– Mellan klockan 0.30 och 5.30 är de mest högljudda plantyperna helt förbjudna, fraktplanen likaså, säger Finavias miljöchef Mikko Viinikainen.

Att bullerkartan har vuxit förklarar han med att ljudmätningssättet fått nya internationella standarder. De två olika bullerprognoskartorna är gjorda 2002 och 2008, och trafikförändringarna under den tiden är marginella.

– Förändringarna i kartan beror inte på ökad trafik.

Förändringen mot Tusby och Kervo förklarar han med nattflygen ditåt, och att nattrafiken nu väger tyngre än dagstrafiken i decibelmätningarna. Och förändringarna i till exempel Marja-Vanda säger han är väldigt små.

– Skillnaden mellan det nya och det gamla bullerområdet är cirka 150 meter. Det är en liten förändring i ett område på tjugo kilometer. Det är aldrig klokt att planera ny bosättning precis utanför ett bullerområde. Det är ju inte så att ljudet upphör precis vid gränsen.

Viinikainen påpekar att det nya miljölovet trots allt kräver omfattande investeringar av Finavia. Förutom nattbegränsningarna ställer tillståndet krav på vattenrening och uppsamling av det propylenglykol som används för att avfrosta flygplanen. De investeringarna kostar Finavia 14 miljoner euro.

– Vi räknar med att miljölovet kräver investeringar på 23–28 miljoner euro inom några år.

Finavia går nu vidare med utvecklingen på flygplatsen enligt de krav som det nya tillståndet kräver.

– Vi kan inte vänta på några nya beslut, utan vill sätta i gång miljöåtgärderna genast.

Finavia har också själv överklagat miljölovsbeslutet, bland annat för att det kräver att tillståndet ses över på nytt 2017.

– Det är en alldeles för kort tid med tanke på hur stora investeringar tillståndet kräver av oss. Vi kräver att tillståndet är i kraft till 2025.

Och så hoppas han på ett större tillmötesgående från kommunerna.

– Flygtrafiken är mycket viktig för Finland som ligger bakom hav och är importberoende. Det är allvarligt om utvecklingen av flygplatsen hindras på grund av några relativt små bostadsområden.

Men Christer Wilkman har en mera radikal lösning på flygbullerproblemet: Flygplatser hör inte hemma i tätbebyggelser.

– I Stockholm flyttades flygplatsen, och Arlanda byggdes 50 kilometer utanför staden. I Oslo flyttades den också. Om Helsingfors, Vanda och Esbo slås ihop så har vi plötsligt en flygplats mitt i huvudstaden. En ny internationell flygplats borde byggas ungefär i höjd med Mäntsälä, med snabbspårväg till centrum.