Nöjd. Arto Pietilä har inte bott länge i Grankulla, men tycker hälsovården verkar fungera bra och säger att hans släktingar som bor i kommunen är nöjda. – Man får fort tid till vården här. Foto: Kristoffer Åberg.

Grankulla hoppas på undantagsbeslut

Grankulla uppfyller inte några juridiskt godtagbara undantagsgrunder för befolkningsunderlagskravet på 20‑000 invånare, men hoppas på ett politiskt undantagsbeslut från statsrådet för att bevara sin självständighet.

Trots förhandlingar med Esbo stad och diskussioner med finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har Grankulla inte kommit fram med någon lösning som både kommunerna och ministerierna vill godkänna. Den sista utvägen är nu statsrådet. Grankulla hoppas på ett politiskt beslut som beaktar både huvudstadsregionens och Grankullas särskilda situation.

– Statsrådet har möjlighet till ett politiskt övervägande, det vill säga att tänka förnuftigt. Att tvinga Grankulla till samgång är inte förnuftigt, säger stadsdirektör Torsten Widén.

Grankulla fortsätter att hänvisa till att kommunens social- och hälsovårdsservice fungerar utmärkt som det är, med hjälp av de samarbetsarrangemang som redan existerar i huvudstadsregionen. I Grankulla uppfylls vårdgarantin, både personal och kunder är nöjda, och den ekonomiska grunden för service är god.

På Grankullas hälsovårdscentral låter kunderna nöjda, precis som stadens kundundersökningar visar.

– Jag har varit särskilt nöjd med rådgivningen, säger Susanna Pent­tinen som har två barn. Man får snabbt tider här. Och från tandvården ringer de till och med och påminner om ens tid, och ringer också och frågar om man vill komma på ny undersökning.

Arto Pietilä har just flyttat till Grankulla från Esbo och tycker hälsovården verkar fungera fint.

– I Esbo kan det vara lite svårare att få tid, det är ju en större kommun. Det borde ju vara en självklarhet att få gå till läkaren genast när det finns behov.
 

Ministeriet säger nej

Men på finansministeriet ser Auli Valli-Lintu inget nytt i Grankullas motiveringar.

– Det låter som gamla bekanta argument. Avvikelsegrunderna är ganska strängt skrivna. Vi har förhandlat med kommunen tidigare och då ansett att de inte uppfyllt lagens krav för undantagsgrunder. Utgångsläget är nu likadant.

Men situationen kan påverkas av regeringsprogrammet och den nya strukturlag som regeringen som bäst jobbar med. Den ersätter den gällande ramlagen. Hurdana åtgärder statsrådet vidtar är ännu öppet.

– Det är många bollar i luften just nu, säger Valli-Lintu.

Arbetet med att förnya social- och hälsovårdsförvaltningen inleddes samtidigt som förhandlingarna mellan Esbo och Grankulla pågick, och därför lades förhandlingarna på is. I Grankulla insåg man att statsrådet nu skulle få möjlighet att avgöra om undantagstillstånden från fall till fall. Man hoppas på att Grankullas och huvudstadsregionens särställning kan beaktas.

– Statsrådet har klart indikerat att metropolområdet är i en annorlunda sits, säger Widén.

I bakgrunden finns också en annan, större oro. Kommun- och servicestrukturreformen har lett till kommunsammanslagningar, och kommer troligen att leda till fler. En kommun som överför sin social- och hälsovårdsverksamhet till en annan värdkommun överför ofta 50–60 procent av sina befogenheter och sin budget på samarbete – och då finns inte mycket av kommunens självstyre kvar.

Social- och hälsovården står i dag för ungefär 40 procent av Grankullas budget, och sysselsätter 180 av 670 i personalen. Enligt Widén kan Grankulla förbli självständigt också om man tvingas till samarbete. Men nu väntar man på statsrådets beslut och hoppas det kommer i höst. Enligt lagen måste det ges före juni 2012. Förändringarna skulle gälla från 1.1.2013.

– Vi ser med tillförsikt på framtiden och hoppas att vi har en klok regering, säger Widén.

Politiker lobbar

Stadsfullmäktige i Grankulla beslöt i går kväll enhälligt att anhålla om ett undantag från reglerna om befolkningsunderlag då det gäller hälsovården.

– Vår hälsoservice är väl ordnad. Den blir inte bättre av att vi tvingas till ändringar, sade Veronica Rehn-Kivi (SFP).

– Det kan inte vara klokt att göra ändringar i service som fungerar perfekt, sade Pauli Tuohioja (Saml).

– Fullmäktige i Grankulla består av politiker från samma partier som nu sitter i regeringen. Vi borde ha goda möjligheter att få ett undantag från befolkningsregeln, sade Joel Salminen (SDP).

Martina Harms-Aalto (SFP) varnade sina politikerkolleger för att ta för givet att undantaget beviljas.

– Nu gäller det att lobba bland alla våra vänner och bekanta, sade Harms-Aalto.

 

Den nya kommun- och servicestrukturreformen trädde i kraft 2007. En kommun kan uppfylla befolkningsunderlaget på 20 000 antingen genom kommunsammanslagning eller genom att skapa ett samarbetsområde för primär- och socialvården. Under 2008 och 2009 förhandlade Esbo och Grankulla om tänkbara lösningar och två förslag lades fram.

Men Grankulla gick inte med på att låta Esbo bli värdkommun för Grankullas social- och hälsovårdstjänster eftersom Esbo inte kunde garantera att servicen i framtiden finns kvar i Grankulla.

Finansministeriets förhandlingsgrupp ansåg å sin sida att det inte är möjligt för Grankulla att öppna sin service också för svenskspråkiga Esbokunder. Ett produktionssamarbete räckte inte, lagen kräver en värdkommun.

Enligt lagen kan statsrådet från fall till fall se över om kommuner ska förpliktas till samarbete. De besluten måste ske före juni 2012.