Victoriakvarteret börjar ta form – på pappret

Ankeborg skulle vara ett lämpligt smeknamn för det kommande nybygget Victoriakvarteret på Busholmen. Men det går inte eftersom svenskborgen G18 på Georgsatan redan kallas så. Initiativtagarna till kvarteret, arkitekten Stefan Ahlman och teaterchefen Johan Storgård, fastnade för Victoria eftersom de ville ha ett namn som lätt skulle gå att presentera för framtida finansiärer.

– Visst hoppas vi att svenska kronprinsessan ska komma hit och inviga kvarteret då det väl står klart, säger Stefan Ahlman.

Men ännu är det inte dags att lämna in en förfrågan hos hovet. I slutet av 2014 beräknas de första utrymmena i kvarteret vara inflyttningsklara, men det kan dröja ända till 2015 innan allt är färdigt.

Stefan Ahlman har preliminärt skissat upp hur kvarteret ska se ut. Byggnaderna som kantar det rektangulära kvarteret har åtta våningar och tegelfasad. Byggnaderna i kvarteret kommer att omfatta kring 16 000 kvadratmeter vilket skulle betyda kring 250 och 300 bostäder. Men riktigt så många lägenheter blir det sannolikt inte i Victoriakvarteret eftersom här också ska finnas andra utrymmen.

Som en kyrkby

– Jag brukar säga att kvarteret är så stort att det motsvarar en normal finlandssvensk kyrkby, säger Stefan Ahlman.

Kärnan i verksamheten i kvarteret ska vara ett centrum för kultur och konst. Här byggs en stor sal som till exempel kan användas av gästspelande teatrar och för konserter. En intressant detalj är den amfiteater som kommer att finnas på innergården precis utanför den egentliga scenen. Båda scenerna går att koppla ihop, vilket betyder att pjäser som spelas ute sommartid, kan utnyttja scenteknik från inomhussalen.

Då det för drygt ett år sedan klarnade att kvarteret skulle byggas, hördes många ironiska kommentarer om ett finlandssvenskt ghetto. Den kritiken avfärdar Stefan Ahlman bestämt.

– Något ghetto är det här verkligen inte. Man måste inte vara svenskspråkig för att flytta hit, men man ska vara beredd på att grannen kanske hälsar på svenska i hissen och att dagisbarnen på gården talar svenska.

Konstsamfundet och Stiftelsen Tre Smeder ligger bakom den stiftelse som ansvarar för planeringen. Stiftelsen har i sin tur grundat ett fastighetsaktiebolag dit man värvat förra Folkhälsan- och Aktia-vd:n Mikael Ingberg. Han jobbar nu med att vara i kontakt med presumtiva finansiärer. Stiftelsen kommer inte själv att sälja eller hyra ut enskilda bostäder, utan säljer i stället aktier i fastighetsbolaget som berättigar till ett helt hus eller låt säga 1000 kvadratmeter. Den totala prislappen för bygget ligger på 80 miljoner euro.

"Köp tillsammans"

Veritas Pensionsförsäkring har visat intresse av att köpa in sig i kvarteret, likaså Stiftelsen Tre Smeder. Också Helsingfors svenska bostadsstiftelse har planer på att bli en av hyresvärdarna i kvarteret.

– I första hand har vi riktat oss till institutionella placerare, men vi skulle också gärna se att en grupp vanliga människor går samman och köper en andel i ett hus, säger Stefan Ahlman.

En stor del av byggnadskvadratmetrarna i kvarteret är reserverade för prisreglerad Hitas-produktion. Ett par Hitas-hus har redan sålts på Busholmen och då var efterfrågan mycket stor. Men det ser inte ut att bli Hitas-bostäder som privatpersoner kan köpa i kvarteret på Busholmen. De Hitas-reglerade bostäderna i kvarteret kommer sannolikt att ägas av institutionella placerare som i sin tur hyr ut dem.

Seniorbostäder

Litteratursällskapet planerar att finansiera ateljébostäder för konstnärer och här kommer sannolikt också att finnas bostäder för gästande artister och skådespelare. Dessutom har Blomsterfonden planer på mellan 40 och 60 seniorbostäder i huset.

– Det finns en stor efterfrågan på seniorbostäder av lite högre standard i stil med dem som Folkhälsan har i Seniorhuset och Majblomman, säger Mikael Westerback, skattmästare för Stiftelsen Blomsterfonden.

Tanken är att en del av seniorbostäderna ska hyras ut, medan andra skulle vara ägarbostäder. För dem som flyttar in i seniorbostäderna i kvarteret ska det finnas personal på plats dygnet runt.

Också Kårkulla samkommun hoppas kunna komma över några bostäder reserverade för personer med funktionshinder.

Det ska finnas en restaurang i kvarteret. Marthaförbundet har erbjudits att få sköta krogen, men har hittills inte nappat på idén att bli krögare. Däremot är Marthaförbundet en av många organisationer som funderar på att flytta sitt kontor och sina mötesrum i centrum av Helsingfors till Busholmen. Andra organisationer som överväger att flytta till kvarteret är Natur och Miljö, Folktinget och tankesmedjan Magma.

Helsingfors stad kommer att öppna ett svenskt dagis med 63 platser i kvarteret och ifall området lockar många svenskspråkiga barnfamiljer, finns det reserverat utrymmen för en kvartersskola med klasserna ett och två.

Vad vet man om Victoriakvarterets grannar?

– Kvarteret söder om kommer att inrymma det finska skolcentret och på andra sidan huvudstråket byggs studentbostäder. I parken intill byggs ett kapell. Spårvagnslinjen går precis förbi och det kommer att finnas hotell och köpcentrum ett par kvarter ifrån, berättar Stefan Ahlman.