Utsocknes unga ska se sig för i Helsingfors

I både Kyrkslätt och Vanda känner man till våldtäktsfall kopplade till att unga flickor samlas i Helsingfors.

– Ur Kyrkslättperspektiv förändrades de ungas beteende när Kampens köpcentrum öppnades, säger Lena Färdig, socialombudsman inom barnskyddet i Kyrkslätt.

– Allt yngre håller till i köpcentrum utan att ha meningsfull sysselsättning. Och det blir ännu vanligare när det blir kallare ute. Överdrivet drickande bidrar också till utsattheten.
Harri Ritola, krisarbetare i Vanda, nämner resorna med kollektivtrafik och oroligheterna på tågstationerna som riskfaktorer.

– Den senaste tiden har unga pojkar med finländsk eller utländsk bakgrund utsatts för eller själva bidragit till misshandel. Det är ett problem att så unga som 13-åringar rör sig ensamma på stan.

Den här helgen livlig

I helgen firar många unga sommarlovets sista dagar före skolstarten, och bland andra polisen patrullerar med förstärkta resurser.

Kommissarie Jussi Huhtela betonar att Helsingfors är en trygg stad, men att man kan råka illa ut om man inte känner till vilka ställen som är riskområden.

– Stadskärnan har blivit ett nöjescentrum. Här bor 80 000 invånare och det finns 100 000 restauranger. Det medför ett stort genomflöde av människor framför allt på fredag och lördag kväll.

Enligt Huhtela ska minderåriga inte vara i stan kvällstid eller på helgerna.

– Kraftigt berusade ungdomar som rör sig ensamma i en park löper, oavsett varifrån de kommer, större risk för att utsättas för våld av olika slag.
Flickor snattar mer

Ann-Britt Knoblock, socialarbetare inom Esbo stads ungdomsvård, ser inte avståndet som något problem: Esboungdomar är vana att åka in till Helsingfors.

– Det har varit ganska stökigt också vid Iso Omena och Sello i Esbo. Vi är oroliga för att allt fler ungdomar håller till där. Det finns ungdomsgårdar men de lockar inte.

Enligt Knoblock har aggressivt beteende också blivit vanligare bland 13–16-åriga flickor, som anser sig ha rätt att ta saker eller pengar av andra flickor som samlas i köpcentren.

Katarina Ahovuori, ledande socialarbetare i Sibbo, får med jämna mellanrum barnskyddsanmälningar om någonting som har hänt i exempelvis Kampens köpcentrum.

– Snatteri och alkoholmissbruk är ett problem. Flickorna snattar mer än pojkarna. Men misshandel sker lika mycket i Sibbo.
Vuxna inger trygghet

Heli Vainio, chef för köpcentret Kampen, är medveten om populariteten bland ungdomarna.

– De flesta beter sig sakligt men på 34 miljoner besökare per år ryms det alltid yngre och äldre kvinnor och män som uppför sig illa.

Tapio Vartio, säkerhetsexpert på Securitas som ska hålla ordning i Kampens köpcenter och på busstationen, samarbetar med både Walkers och Helsingfors församling för att de unga ska vara trygga.

– Ordningsvakterna får ofta en negativ stämpel medan vi jobbar preventivt för att skapa kontakt innan någonting händer, bekräftar Susanna Ylimys, verksamhetsledare för Walkers ungdomskafé i gamla busstationen.

– Vår närvaro skapar trygghet. Vi avbryter slagsmål, ringer polis och ambulans, plåstrar om, frågar hur de unga mår och lyssnar. Vi kan se om ungdomarna är i Helsingfors för första gången, men annars ser vi ingen skillnad i hur säkert de kan röra sig på stan.

Enligt kommissarie Jussi Huhtela är det polisens uppgift att övervaka säkerheten på allmänna platser, såsom torg. Om unga ser någonting hända kan de be en ordningsvakt ringa polisen eller själv ringa nödnumret 112.

– Under våren och sommaren har vi satsat på synlighet kring Järnvägstorget, Kampen, Gloet och Kajsaniemiparken. Antalet misshandelsfall har också minskat, säger Huhtela.
Inte skuldbelägga

Lena Färdig, socialombudsman i Kyrkslätt, nämner flickors och pojkars gruppbeteende, nyfikenhet och behov av bekräftelse som viktiga komponenter i diskussionen om riskbeteende och utsatthet.

– Man är ung och vill vara där kompisarna är. Det upplevs som tufft att åka till storstaden trots att man kanske inte känner till staden, metron eller spårvagnarna så bra. Man träffar nya gäng och förstår kanske inte språket eller dialekten helt, men vill inte ta reda på den exakta innebörden eftersom man vill verka tuff.

Enligt Färdig spelar det en roll att flickor tenderar röra sig mer i par och pojkar i grupp, men att ingen ska skuldbeläggas om man har utsatts för våld.

– Den ena kanske kärar ner sig i någon och vill pussas avsides eller låter sig dras med till Kampen eller Järnvägsstationen. Plötsligt märker hon att hon inte vet var hon är eller hur hon ska ta sig hem, att hon är ganska full men att det ju är tufft att vara med den där pojken. Då kan det vara svårt att säga nej.

Också pojkars gruppbeteende kan vara en riskfaktor: dumhet förökar sig i grupp och steget till kriminella handlingar bli kortare.

– Vi behöver diskutera respekten för den egna kroppen och andras, betona att sex kan vara vackert och njutbart. Både hemma och i skolan måste vi våga ta ställning och exempelvis inte tolerera att flickor kallas horor.