Dyrt öl går åt som smör i solsken

Sommar och sol ger törstiga strupar och är inte överraskande högsäsong för restaurangernas ölförsäljning. Av de 67 miljoner liter öl som såldes i Finlands restauranger gick 7,6 miljoner åt i juli, säger Lennart Wahlfors på Valvira.

En varm och lång sommar gynnar ölförsäljningen, det märker vem som helst som försöker få plats på en uteservering en gassande sommareftermiddag. Efterfrågan är större än utbudet, trots att alkohol- och ölpriserna stiger för varje år som går. De officiella siffrorna för i år är ännu inte klara, men enligt de preliminära siffrorna har alkoholpriset stigit också 2010 och under början av 2011.

– Nominalprisindexet har stigit med 4,1 procent och realpriset med 2,8, säger Marke Jääskeläinen på THL om prisskillnaden från 2009 till 2010.
Restaurangpriserna stiger mera än butikspriserna, men Heikki Lankinen, forskningschef på Turism- och Restaurangförbundet Mara, förklarar att de jämfört med krögarnas utgifter reellt sett blivit billigare.

– Priset på arbete och råvara har stigit, och så har alkoholskatten höjts tre gånger sedan 2007, säger Lankinen.

Priset inte avgörande

Men uteserveringarna är smockfulla ändå. Nattklubbarna har fått färre besökare de senaste åren, men soliga uteserveringar ligger fortfarande Helsingforsarna varmt om hjärtat. Och åtminstone i centrum är det inte priset som avgör krogvalet, visar Hbl:s rundvandring bland terrassfolket.

Ölpriset varierar mycket, och uteserveringar som ligger bredvid varandra kan ha vitt skilda pris men ändå fylla sina bord lika fort. Exempelvis Kalevagatans krograd med Bakers, Villi Wäinö, Kolme Seppää, Kosmos, U. Kaleva och Base erbjuder vanligt inhemskt öl för allt från fem till närmare sju euro.

På Villi Wäinös terrass på Kalevagatan säger kunderna att de lockats av ölutbudet. Här dricker ingen vanlig treans öl utan alla har specialöl eller -cider.

– Sju euro är inte så mycket om man får något bra för det, säger Nico Majander.

– Men det är för mycket för en vanlig trea, säger Karri Paavola.

Enligt deras bordssällskap Sari Sirén är den mest avgörande faktorn ändå solen.

– Det måste finnas sol, jag är nöjd i dag när det var så varmt att jag måste använda solkräm, säger hon.

Förutom sol och utbud kan krogens meny, musik, image eller utsikt vara det avgörande för kunderna. Korjaamos sommarinnergård i Tölö lockar kunder med bland annat gräsmatta, teater och dj:s.

– Och här är någorlunda lugnt, säger John Gästgifvars. Vi valde mellan Mestaritalli och det här. En bra uteservering är förstås helst vid havet.

Han och hans arbetskamrater dricker Hoegaarden för sex euro halvlitern och tycker det är billigt. Men så är det svårt att hitta någon som klagar när de sitter i solen och suger på en kall en. De som vill ha lägre pris tar sig till andra platser än centrum. Berghäll torde ha några av de billigaste kvarteren, där säljer bland annat Roskapankki öl för 2,50 trots att uteserveringen alltid är fullsatt i solsken. De dyraste krogarna har literpris som är fyra gånger högre än så: örestaurangerna Särkänlinna och Boathouse HSS på Långören respektive Skifferholmen samt anrika hotell Kämp mitt på Esplanaden har alla ett halvliterpris på omkring tio euro.

Vet inte vad ölet kostar

Vanhas uteservering på Gamla studenthusets tak erbjuder trots sitt centrala läge ett av innerstadens billigaste literpris, fem euro för en halv liter.

– Vi är en del av HUS-gruppen och ska ha lite studentvänligare priser, säger restaurangchef Essi Massalin.

Juri Tuutti som satt sig på Vanhas takterrass vet ändå knappt vad han betalat för sitt stop. Han och arbetskamraterna har valt stället för det centrala lägets skull.

– Man betalar ju allt med kort i dag, inte vet man vad saker och ting kostar. Men fem euro? Det är nog inte särskilt billigt. Jag minns när jag var ung och man fick öl för elva mark här.