Foto: EPA/HANNIBAL

Är det orimligt att inte prata engelska?

”Please report if you see anything suspicious”, anmäl om du ser någonting misstänkt, är ett utrop som ofta ljuder ur högtalarna på Londons tunnelbanestationer.

Ännu oftare än vanligt en vecka som denna, under ett OS med en säkerhetsbudget på astronomiska belopp.

En stor del av anmälningarna som kommer in riktas, givetvis fullständigt felaktigt, mot människor som inte talar engelska. Det som försiggår på ett annat språk och involverar människor med annan bakgrund väcker enklare totalt ogrundade misstankar.

Ett farligt tankesätt, som under OS-starten dessutom dominerat dopningsdebatten.

Det var den kinesiska 16-åringen Ye Shiwens världsrekordlopp på 400 meter medley som fick den erkända amerikanska stjärntränaren John Leonard att tala ut.

– Loppet var ofattbart, och varje gång vi sett något ofattbart i vår sport har historien visat att det handlat om dopning, sade Leonard och jämförde med gamla DDR-simmare.

Ett uttalande som fick medier i hela västvärlden att gå i gång. Också de mest seriösa engelska tidningarna följde upp genom att intervjua vetenskapsmän som i detalj med tidsanalyser fick förklara varför Ye Shiwen knappast kör med rent spel.

Men vem bestämmer vad som är ofattbart? Vilka insatser ska egentligen analyseras sönder, för att se om de ryms inom rimlighetens ramar?

Hur är det med Missy Franklins måndagskväll? 17-åringen tog sig först vidare från semifinalen på 200 meter fritt genom att använda armarna extra mycket och spara på benen. Det eftersom hon 14 minuter senare hoppade i bassängen igen, och vann OS-guld på 100 meter rygg.

Hur ofattbart var det att Ruta Meilutyte från Litauen, född 1997, överraskade favoriterna och vann den olympiska finalen på 100 meter bröstsim? Och vilka adjektiv beskriver egentligen Michael Phelps åtta guld i Peking, en insats som stigit ännu mer i värde när man ser hur broderligt simmarna delat på medaljerna i London.

Men den trion har inte utsatts för offentliga anklagelser i veckan. Franklin och Phelps är amerikaner, ju. Och Meilutyte har bott de tre senaste åren i England, där hon gått på en fin privatskola i Plymouth med terminsavgifter på 30 000 euro.

Jag kan naturligtvis inte garantera att Ye Shiwen är ren, bara hänvisa till att Internationella Olympiska Kommittén i går meddelade att hon klarat dopningstesterna i London utan problem. Och visst, det är bra att dopningsdiskussioner förs, absolut inget blir bättre av att skyffla debatten under mattan.

Men de som offentligt anmäler vad som är lurt har samma ansvar som i tunnelbanan. Misstankarna blir inte större för att en idrottare inte pratar engelska i intervjuzonen.