Esbo stadsfullmäktige höjde nyligen de förtroendevaldas mötesarvoden. FOTO: Arkiv/Nuiklas Tallqvist

Hobby eller arbete?

Är det en hobby eller ett arbete att vara kommunalpolitiker? Den frågan dök upp i diskussionerna när fullmäktige i Esbo och Helsingfors skulle besluta om arvodeshöjning för sig själva.

I Esbo var Arja Juvonen (Sannf) av den åsikten att kommunalpolitik inte är ett lönearbete. Det är frivilligt och jämförbart med en hobby medan politikerna i riksdagen däremot utför ett arbete. Den här åsikten var hon ganska ensam om.

De som ansåg att arvodet inte behöver höjas verkade vara av den åsikten att det inte krävs en så stor insats för att pengarna skall ramla in på kontot. Två timmars arbete i månaden, eller som Kurt Byman (Ob/Sannf) uttryckte saken ”Man behöver inte göra något alls, pengarna kommer”. Han syftade på sitt viceordförandeskap i fullmäktige.

Men han fick i alla fall mothugg av partikamrater som tyckte att Byman är den som verkligen är värd varje cent för han arbetar hårt med kommunalpolitiken.

Det fanns också de som tyckte att det är dyrbar tid att sitta i fullmäktige. För en företagare som får betalt för varje timme han eller hon arbetar är tiden i fullmäktige ingen hobby.

Det som alla verkar vara överens om är att arbetet i fullmäktige inte lockar vanliga unga föräldrar. De har inte tid. I stället verkar fullmäktigearbetet bli ett arbete för pensionärer. Så lät det också i Helsingfors. Här handlade diskussionen mycket om hur krävande arbetet är, vid sidan av förvärvsarbetet blir det för mycket. Ett lågt arvode lockar inte folk som är i arbetslivet och arvodet är litet då man ser på arbetsmängden.
En normal föredragningslista från ett fullmäktigemöte består av många sidor text. Där finns förklaringar och bilagor och om man lyckas få tag i föredragningslistan på papper väger den ibland flera kilo. I Helsingfors finns det inte längre en pappersversion medan den i Esbo finns på papper i begränsad upplaga.

Det finns politiker som tycker att arbetet blivit extra besvärligt sedan föredragningslistan blev elektronisk. Man måste öppna och stänga dokument för att hitta allt man söker. Det är nästan som om man ville gömma undan saker från politikernas ögon. När allt detta fanns på papper var det bara att bläddra vidare i pappershögen.

När politikerna utgjutit sig om snålhet och rimlighet fick de ändå lön för mödan. De som tyckte att en höjning av arvodet är opassande i dessa tider var i minoritet, den stora majoriteten stödde en arvodeshöjning när man röstade. I Esbo höjdes arvodet för fullmäktigemedlemmar till 300 euro per möte. Årsarvodet för fullmäktiges ordförande steg till 8 000 euro och för vice ordföranden till 5 500 euro.

I Helsingfors steg arvodet för fullmäktiges medlemmar till 355 euro per möte. Ordförandens årsarvode steg till 10 450 euro och för vice ordföranden till 6 970 euro.
Nästa år är det nya politiker som tar över i kommunerna, då får vi se hur de tacklar sin uppgift.

Dessutom … har stadsplaneringsnämnden i Helsingfors godkänt delgeneralplanen för Björkholmen som blir en stadsdel för 4 000 invånare och 2 000 arbetsplatser runt en metrostation.