Helsingfors, vad du kan!

Hej. Jag heter Marianne och jag har börjat prata med främlingar.

I söndags var jag som nybliven stadsodlare på talko och fick hjälp av helt nya bekantskaper med att fylla min odlingssäck. I tisdags var jag på gratis frukost för cyklister där man fick kaffe, ostsemla och luft i däcken av föreningar och företag som helt enkelt tycker cykling är en bra grej. I kväll tänker jag gå på parktalko i Kottby och plocka skräp, jag såg en lapp någon satt upp om det på en lyktstolpe.

Gemensamt för de här tillställningarna? Gemenskapen. Visst, parktalko, odlingslotter och cykelaktivism är inget nytt i vår stad men det är en nytändning på gång här. Plötsligt är det hur hett som helst att bry sig om sitt kvarter och sin stad. Och alla ska vara med. Att dra på sig cykelhjälm eller pyssla om innergården är fenomen som ingen vill att begränsas till några få frälsta eller trendmedvetna, tvärtom mår de bra av att spridas till en så bred skara som möjligt. Då blir de bara bättre.

En fin utveckling är också att det äntligen går att rucka på tillståndsbyråkratin, åtminstone ibland. Svaret från stadens håll är inte längre automatiskt ett rungande NEJ. Det är matjippot Restaurangdagen ett fint exempel på. Och på partitorgets nya matkulturcenter Teurastamo är det staden själv som bjudit in stadsodlarna att ta över gården.

Restaurangdagen och Berghällrörelsen Kallioliike fyller båda ett år den här våren och har kanske varit de synligaste och mest välbesökta formerna av kvartersaktivism under sin korta tid. Men det är mycket som bubblar just nu, högsäsongen börjar i maj och fortsätter till september. Kolla bara vilken superlördag vi har på kommande i övermorgon: Arabia har gatufest med konst och musik för alla åldrar, odlingskaféet och växthuset Kääntöpöytä öppnar bland magasinen på bangården i Böle, cykelfantaster ordnar en kioskcykeltur via funkiskioskerna från Arabia till Gräsviken, och loppisfantaster drar ut på gator och bakgårdar för att sälja skåpen tomma under städdagen Siivouspäivä.

Berlin må ha bättre klubbar och Köpenhamn definitivt finare cykelvägar men hej, det artar sig här också. Vår lilla huvudstad kör sin egen grej, men liten som den är kräver den desto mera aktivitet av invånarna. Och det verkar de tack och lov vara villiga att ge. Så ut med er och njut av staden. Ibland är det skönt att fokusera på det goda som händer här. För fina Helsingfors, visst kan du, du med!

Dessutom ... Efter några månaders jobbfrånvaro börjar jag nu blogga igen, på kottbyanropar.blogg.hbl.fi. Följ bland annat mina stadsodlingsprojekt, jag behöver både hejarop och tips för att få de där efterlängtade gröna fingrarna.