Berätta med egna ord

Också goda människor och goda organisationer som är med i politiken framstår till slut som hycklare och kappvändare. Få kan leva upp till sina ideal och med tiden har många svårt att se den här märkliga marknaden ur väljarnas perspektiv. Om inte jag minns fel motarbetade De gröna allt slags mygel när de i tiderna gick med i politiken. Sedan blev de en maktfaktor och vi har sett miljöpartiet göra förbryllande drag i till exempel kärnkraftsdebatten. Lagom till jul har det blossat upp ett gräl i stadshuset där De gröna visar vilken sorts player de är i lokalpolitiken i Helsingfors. Det som står på spel är inget mindre än en biträdande stadsdirektörstjänst.

Tuula Haatainen (SDP)vill lämna stadshuset. Hon har tre år kvar av sin mandatperiod men har fått nog och ”vill gå vidare i karriären”. Ny adress är troligtvis Kommunförbundet där chefsjobbet blev ledigt i och med att Kari Nenonen valdes till stadsdirektör i Vanda. Man förstår att sossarna är bekymrade. För knappt hade trycksvärtan torkat i Helsingin Sanomats Haatainennyhet när den gröna ledningen meddelade att ”hennes jobb är nu vår tjänst”. Det är en helt nykter insikt sett till resultatet i det senaste kommunalvalet och systemet. Systemet är sådant att störst och vackrast väljer överborgmästare och en biträdande stadsdirektör. SDP var näststörst när Tuula Haatainen fick sitt stadsdirektörsjobb år 2007. Partiet hade rätt till två stadsdirektörstjänster. I nästa val fick De Gröna fler röster än SDP men eftersom stadsdirektörernas mandatperioder är sju år och sträcker sig över två valperioder förfogar sossarna fortfarande över två direktörsrum i Helsingfos stadshus. Förargligt för De gröna, minst sagt. Särskilt som det är snart val igen och färska opinionsmätningar visar att SDP har ett större väljarstöd just nu.

Så vem har rätt? SDP som var näststörst när Tuula Haatainen tillsattes eller De gröna som är nummer två i dag? Är det ens rätt fråga? Tuula Haatainen har ansvar för bildning och personalfrågor. Vilken butik, alltså! Tänk skolreformen till exempel, de ständiga dagvårdsbekymren och alla omorganiseringar som i slutändan berör väldigt många helsingforsare. Vad är det för kapten som hotar lämna skutan mitt i stormen? Helsingfors stad är en i grunden känslig organism där kontinuitet i den högsta ledningen inger trygghet på ett annat sätt än i ett börsbolag. Och borde inte De gröna diskutera hur en stadsdirektör tillsätts i stället för att likt ett småbarn ropa ”den är min”? För övrigt så har Johanna Sumuvuori meddelat (enligt partiorganet Vihreä Lanka) på Facebook att hon är intresserad av Haatainens tjänst om den lediganslås och viks för De gröna.

Kanske är det här stendumma frågor. Kanske är det just sådana vi ska ställa. Det skulle i alla fall vara bra om de högsta beslutsfattarna själv förklarar hur de argumenterar och så att väljarna förstår. Debattsidan I Hbl är en bra start.

Dessutom… Slussenplanen som jag skrev om förra veckan. Nu är det klart att Stockholm bygger om. Eller klart och klart. Stadsfullmäktiges beslut överklagas, förstås.