Är guld en placering?

I januari arrangerade Evli ett seminarium med två världsberömda talare. Dessa var professor Robert J. Schiller, aspirant till Nobels ekonomipris, och Marc Faber, känd som ”Dr. Doom” på grund av sin grundmurade pessimism. Kosmopoliten Faber, en av förgrundsfigurerna på Wall Street, visade sig också vara en karismatisk showman.
Herrarna hade en intressant dispyt. Faber talar varmt för placeringar i guld, en fjärdel av hans egna tillgångar. Enligt en intervju lär han aldrig sälja guld, endast köpa.
Shiller rekommenderar däremot: blanka guldet (”sell short”). Han räknar alltså med att guldpriset rasar. Två finansgenier har en diametralt motsatt åsikt i denna central fråga. Vad skall vi andra tro?

Priset på guld fluktuerar vilt. Från 35 dollar per uns guld 1970 fördyrades ädelmetallen till hela 850 dollar i januari 1980, varefter priset rasade. Spekulanterna fick vänta i hela 28 år, innan rekordpriset från år 1980 tangerades på nytt. Under 1980- och 1990-talen var guldplaceringar ett effektivt sätt att minska sin förmögenhet.
Ljusare tider randades på 2000-talet. Ännu 2002 fick man ett uns guld för långt under 300 euro. En spekulationsvåg mångfaldigade priset till ett rekord på drygt 1 900 euro i september 2011. Efter det har guldet för det mesta kostat 1 600–1 700 euro. Kina är troligen en orsak till de senaste årens enorma uppgång. Landet vill riskdiversifiera sin enorma valutareserv, som i huvudsak består av dollar.
Guldet har alltid intresserat spekulanter, trots att den industriella nyttan närmast är begränsad till produktion av smycken och prydnadsföremål. Förr en gång i tiden spelade ädelmetallen en central roll i många länders penningpolitik Guldet sägs vara värdebeständigt, vilket är en myt. Priset sjönk under 1900-talets två sista decennier trots att inflationen skenade. Under 2000-talet har inflationen varit mycket låg, men guldpriset har rusat uppåt.
Under kristider, såsom i Ryssland 1917, kan det löna sig att satsa på guld. Sovjetregimen konfiskerade fast egendom, både aktier och andra värdepapper blev värdelösa och tsarregimens sedlar makulatur. Utan guld inledde de ryska emigranterna sina nya liv barskrapade.

Men är guld en placering? En placering ger avkastning, till exempel ränta eller utdelning. Det går att bestämma ett värde på aktier och räntepapper, eftersom de ger upphov till ett kassaflöde. Aktierna representerar dessutom delar av ett företag, vars värde kan uppskattas. En guldtacka avkastar ingenting. Tvärtom förorsakar den försäkrings- och lagringskostnader. ”Avkastningen” är alltså negativ. Enda orsaken att köpa guld är att någon är dum nog att betala mera för guldet än man själv gjort.
Priset på guld övergår allt sunt förnuft. Köparna och säljarna är i dag överens om ett pris på knappt 1 700 dollar. Priset skulle lika väl kunna vara 170 dollar eller 17 000 dollar. Prissättningen är såsom värdet på en tavla. Ett konstverk kan ge sublima lustkänslor. En guldtacka har en vacker gyllene färg, men är kall och ohanterlig. Dessutom måste den döljas för nyfikna blickar.
Kim Lindström är placerare och aktieboksförfattare.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.