Goda satsningar i tuffa tider

Under den gångna veckan har regeringens behandlat statsbudgeten för nästa år. Lagen om äldreomsorgen dominerade diskussionen samtidigt som den stora frågan om statsekonomin och framtiden delvis hamnade i skuggan. Vi beslutsfattare står inför det faktum att skuldsättningen fortsättningsvis ökar, vilket utgör ett moraliskt dilemma gentemot våra barn och barnbarn. Det mesta tyder på att vi nästa år har svåra ekonomiska beslut på agendan.

Statsfinansernas risiga tillstånd innebar att budgetmanglingen i år inte möjliggjorde speciellt många tilläggssatsningar. Bland de satsningarna som trots allt kunde göras kan nämnas ungdomsgarantin med målet att trygga att alla unga i vårt land har någon meningsfull sysselsättning i form av studier, jobb eller praktik. Även höjningen av studerandes måltidsstöd och beväringarnas dagpenning kan gärna lyftas fram. De här är välkomna prioriteringarna ur Svenska folkpartiets perspektiv. En annan långvarig fråga som vi jobbat för förverkligas då HPV-vaccinering för flickor inkluderas i det nationella vaccinationsprogrammet.

I det här sammanhanget kan även medlen för den nationella språkstrategin, sametinget, ordentliga ökningar för oljebekämpningen och tryggande av skärgårdstrafiken nämnas som goda SFP-fotspår i statsbudgeten. Vi kan också glädjas åt att områdena som genomgår plötslig strukturomvandling får mera pengar. Det här är viktigt med tanke på möjligheterna att stöda utvecklingen i exempelvis Raseborg, Hangö och Kimitoön som en följd av FNsteels konkurs. Också resurserna för att betala ut skördeskadeersättningar till bönderna som drabbats av de enorma regnen i sommar borde vara tryggade. Och sist men inte minst hittade man en god överenskommelse om äldreomsorgslagen.

De nämnda goda satsningarna till trots kan man inte alltså vara till freds med statens penninganvändning. Det som också står klart är att varken osthyveln eller skattehöjningar råder bot på problematiken. I stället behövs större operationer som ger tillväxt eller åtgärder som på ett eller annat sätt rationaliserar den offentliga sektorns verksamhet. Ifall detta inte lyckas är vi tvungna att ge avkall på välfärden i form av betydliga nedskärningar. Som jag ser det är det mest centrala att öka mängden arbete i vårt samhälle genom flera arbetstillfällen och längre arbetskarriärer. De senaste åren är det de små och medelstora företagen som stått för de nya arbetstillfällena i vårt land. Regeringen enades nu om en rad åtgärder som stimulerar till investeringar och tillväxt i de små- och medelstora företagen. Målet är fler jobb. Det här är ett steg i rätt riktning, en riktning där många nödvändiga åtgärder återstår.

Carl Haglund är försvarsminister och partiledare för Sfp