Fel väder på fel ställe

Översvämningarna i Siikajoki gjorde att skörden på tusentals hektar åker förstördes. Koskinen hoppas på mer pengar i regeringen för att ersätta skördeskadorna. För de jordbrukare som råkat illa ut är det en klen tröst. Pengarna betalas tidigast ut nästa vår och täcker inte hela förlusten. Husdjursproducenterna i trakten funderar som bäst på hur de skall få foder till sina kreatur till vintern. Tillgången på ensilage och annat stråfoder är begränsad på marknaden och varan är så skrymmande att längre transporter blir för dyra.

Samtidigt har USA denna sommar drabbats av torka. Största delen av rubrikerna i media har handlat om att juli var den varmaste månaden någonsin i USA och att torkan har pinat så stora delar av landet. Mindre rubriker har det väckt att många jordbrukare drabbas hårt, speciellt husdjursproducenter tvingas att sälja bort djuren och helt lägga ner sin produktion. I de jordbrukstäta regionerna i den amerikanska mellanvästern ser framtiden nu mörk ut. Jordbruket är livsnerven i de små samhällena och om gårdarna tvingas i konkurs hotas hela lokalsamhället.

Här i Nordeuropa har det alltså i stället varit kallt och vått i sommar. Trots att det regnat ovanligt mycket har de direkta översvämningarna här i Finland inte varit så många. Förutom Siikajoki är det väl främst potatisodlingar i Sydösterbotten som drabbats. Men det ihärdiga regnet och vätan sedan i våras gör att grödorna har vuxit dåligt på många ställen i landet. Och nu då skördetröskorna borde komma ut på åkrarna har regnskurar sett till att marken nästan inte bär de tunga maskinerna samtidigt som grödorna inte mognar. Det är fel väder på fel ställe.

Globalt ser situationen också dyster ut. Dåliga skördeutsikter har gjort att spannmålspriserna igen är nästan rekordhöga. Det gläder förstås de odlare som får höga skördar. Men de odlare som drabbas av torka eller vattensjuka åkrar har föga nytta av prisstegringarna. Och då det gäller husdjursproducenterna så innebär höga spannmålspriser höga foderkostnader, en kostnadsökning som producenterna får bära själva. De högre köttpriserna i matbutiken märks betydligt mindre i producentledet.

För en vanlig medborgare är skadan av dåligt väder möjligtvis en solbränna som det inte blev något av eller blöta kläder på väg till jobbet om paraplyet glömdes hemma. Men för alla jordbrukare världen över är vädret blodigt allvar. Bra väder kan ge en lyckad skörd, men torka eller ihållande regn kan helt ödelägga produktionen och innebära ekonomisk kraschlandning. I förlängningen handlar det om hur mycket mat det finns på det globala matbordet.

 Mikael Jern är agronom och jordbrukare