Wahlroos ledarstil går inte hem i Sverige

Vid Nordeas nästa styrelsemöte väntas de svenska fackliga representanterna i bankens styrelse ta upp ordföranden Björn ”Nalle” Wahlroos ledarstil. Han har infört en för Sverige helt främmande auktoritär stil i företagsledandet, ”diktat i stället för dialog”.
Svenska medier är också kritiska mot Wahlroos i sakfrågor även om journalisterna gillar de få frispråkiga direktörer som skapar nya rubriker. Wahlroos anses dock ha gått alldeles för långt när han försvarade bankens köp av en paradvåning på exklusiva Östermalm i Stockholm åt VD, dansken Christian Clausen, för cirka två miljoner euro och som drar uppemot 50 000 euro i årlig kostnad för banken.

Efter mediestormen svarade Wahlroos att han gärna skulle höja Clausens lön så att denne kunde köpa fler egna lägenheter, yttrandet att ”människor behöver faktiskt bo” uppfattas som arrogant. Wahlroos har kallats för tondöv och okänslig inför den allmänna opinionen. Clausen själv har tvärtom visat sig känslig för all kritik mot lägenhetsaffären, det värsta han råkat ut för i sitt professionella liv, sade han.
Till den kritiska opinionen hör i hög grad svenske finansministern Anders Borg (moderat) som upprepade gånger varnat framför allt bankerna för att höja bonus och andra direktörsförmåner. Dessutom har han gått till angrepp för bankernas höga marginaler och den höjning av utdelningen som Nordea beslutar vid vårens bolagsstämma, tidigare avstyrde Borg Swedbanks planerade återköp av aktier.
Svenska staten är Nordeas näst största aktieägare med 13 procent efter Sampos cirka 20 procent och får alltså också betydligt ökad utdelning, men Borg är mer känslig för väljaropinionen som definitivt tröttnat på höjda aktieutdelningar och direktörsförmåner i svåra tider.
Anders Borg uttalade häromdagen att staten bör vara reglerare av det finansiella systemet, inte aktör på marknaden, krav bör ställas på bankernas ägare medan staten ska stötta bankväsendet när det är i kris. Men eget risktagande som aktieägare är inte lämpligt för staten, menade finansministern som har statens alla aktier i Nordea på sin säljlista.

Björn Wahlroos ”färgstarka” uttalanden belyser samtidigt den skillnad i företagsledande som många svenskar lätt chockartat upplevt i kontakt med finländska företagsledare. Medan svenskarna är uppfostrade i samarbetsanda, förankring av beslut och försiktighet i uttalanden, möter de finländska direktörer med auktoritär stil där ”chefen är chef” och som ibland uttalar sig helt utan hänsyn till vad som anses vara politiskt korrekt. I Sverige får en chef sparken om han uttalar sig olämpligt.
Det är möjligt att även en del bankkunder i Nordea, åtminstone svenska sådana, reagerar mot Wahlroos rubrikvänliga men inopportuna språk. Bankkunders eventuella missnöje och fackets kritik mot auktoritärt styre lär komma upp på nästa styrelsemöte, vilken effekt det nu kan få. Troligen inte någon alls eftersom Wahlroos ställning i banken är ohotad, dessutom går Nordea bättre än flertalet andra banker.
Henric Borgström är mångårig ekonomijournalist i svensk press, radio och tv.