Peppe Öhman: När distansen försvinner

Kanske virtuell verklighet är journalistikens räddning?

Kommer ni ihåg filmen Disclosure från 1994 med Demi Moore och Michael Douglas? Den som handlade om sexuella trakasserier i en form av virtuell verklighet.

Inte en tiopoängare till filmrulle precis, men en kittlande försmak om framtiden. Fem år senare visades virtuell verklighet på filmduken i form av The Matrix. Då var vi rörande ense om att vi, liksom Neo, skulle välja det röda pillret och därmed verkligheten.

Virtuell verklighet är ändå så mycket mer än bara historier på film och spel som Grand Theft Auto och Call of Duty.

Internets teknologimotor, porrindustrin, såg för länge sedan möjligheterna med virtuell verklighet och psykologer har börjat använda sig av virtuell verklighet för att bota fobier som till exempel flygrädsla, scen- och höjdskräck.

Som journalist gläder jag mig över två saker i det här sammanhanget.

Först, att tekniken finns och att alla verkar sukta efter historier. Om det är någonting vi journalister kan så är det att förklara och berätta.

Den andra saken är den enorma potentialen som finns för just berättandet. Kanske virtuell verklighet är journalistikens räddning? Tänk er reportage från krigszoner, jordbävningsområden eller varför inte från en båt full av flyktingar, på väg över Medelhavet. Jämför skillnaden mellan att läsa, höra eller se flyktingberättelser med att vara med i båten.

Föreställ dig att du sitter med flyktingarna nere i ett mörkt lastrum medan vågorna slår mot skrovet. Plötsligt försvinner den behagliga distansen och du är en av de desperata människorna som söker ett bättre liv. Detta skulle antagligen påverka EU:s hela flyktingpolitik.

Då infinner sig så klart frågan om vad vi kan visa. I dag fattar fotoredaktörer dagligen beslut om vad som är lämpligt material att visa. Hur går det om mediekonsumenten plötsligt befinner sig mitt inne i en skottlossning eller i en naturkatastrof? Ett problem är att den virtuella verkligheten är så verklig att den kan skapa posttraumatisk stress. Precis på samma sätt som krigsspel som Call of Duty kan orsaka lika mycket ångest som verkliga krigsupplevelser.

Med ny teknik kommer nya utmaningar och etiska beslut att fatta. Det är alldeles naturligt att vara kritisk och lite rädd. Kom ihåg att man också var skeptisk till tv, rockmusik och videospel när det begav sig.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.