Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Film
    • Musik
    • Litteratur
    • Scen
    • Personporträtt
    • Recensioner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Också för hundra år sedan hade folk svårare att acceptera egenheter i andra människors språkbruk än i sitt eget, säger historikern Jennica Thylin-Klaus.

    En idéhistorisk blick på finlandismer

    Fredrik Sonck
    Publicerad: 11.01.2016 07.00 • Uppdaterad: 11.01.2016 08.13

    Ämnesord

    • Samhälle
    • Språkvård
    • språkdebatt

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Ända sedan 1880-talet har man diskuterat hur svenskan i Finland skall förhålla sig till svenskan i Sverige. Det säger historikern Jennica Thylin-Klaus.

    Strax innan jul gavs Jennica Thylin-Klaus bok Särdrag, stavning, självbild. En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860-1920 ut av SLS. Boken bygger på Thylin-Klaus doktorsavhandling och redogör för diskussionen om det svenska språket i Finland innan Hugo Bergroth med sina böcker Finlandssvenska (1917) och Högsvenska (1918) slog fast det som kom att bli språkvårdens huvudlinje ända fram till våra dagar: att den finländska svenskan med några få undantag skall följa samma normer som svenskan i Sverige.

    Bergroths böcker slog ändå inte ner som blixtar från en klar himmel, utan kan ses som en ganska logisk slutstation för de språkdiskussioner som fördes i olika omgångar från 1880-talet in på 1910-talet. Själva startskottet var den så kallade rättstavningsdebatten som förutom akademiker också intresserade till exempel folkskollärare. Den bidrog till att medvetenheten om språket och dess normer började öka.

    – Då börjar man fundera på vad man har rätt att göra i Finland. Får man gå i bräschen för en reform eller måste man alltid vänta in de sverigesvenska auktoriteterna?
    Ibland har det identifierats två poler i debatten. Å ena sidan den så kallade överlevnadsstrategin, att det svenska språket och den svenska kulturen i Finland var dömd att gå under om man inte upprätthöll bandet till svenskan i Sverige. Å andra sidan fanns det också en nationalliberal ståndpunkt som hävdade att egenarten inte var ett problem utan en tillgång, ett uttryck för det som i positiv bemärkelse var unikt för svenskan i Finland.

    I den debatt som fördes var det ändå överlevnadsstrategin som dominerade, medan den nationalliberala hållningen aldrig blev explicit formulerad som ett alternativ, säger Thylin-Klaus. Tvärtom har hon bland diskussionsinläggen haft svårt att hitta verkliga belägg för den över huvud taget.

    – Som jag tolkar det fanns det egentligen bara en riktig strategi men lite olika och ganska splittrade synpunkter på den. Det kunde till exempel innebära att man godtog överlevnadstanken i grunden, men tyckte att vissa språkrensningsåtgärder gick för långt.

     

    Nationsbygget

    Thylin-Klaus konstaterar också att språkvårdsfrågan var intimt sammankopplad med nationsbygget och 1800-talets språkstrider. Den största auktoriteten när det gäller det svenska språket i Finland i slutet av 1800-talet, Axel Olof Freudenthal, ansåg att en nation bestod av människor som talade samma språk. Denna tanke syns också tydligt i den språkliga överlevnadsstrategin, som även den betonade anknytningen till Sverige.

    Betecknande är att Thylin-Klaus bland de sverigesvenska 1800-talsfilologerna kan skönja en större förståelse för den östsvenska särarten, än bland många av deras kollegor i österled.

    – Det har att göra med att de inte upplevde hotet lika konkret som de finlandssvenska språkvetarna, som hade förfinskningen i bakhuvudet då de jobbade med språk. Då kan man inte bara säga att språklig förändring är naturligt och att det sker inom alla språk. De hade ett konkret behov av att göra något, säger Thylin Klaus.

    Den som strax innan utgivningen av Bergroths Finlandssvenska ändå formulerade en tydlig nationalliberal kritik var en ung Hagar Olsson som i en insändare i Studentbladet 1916 skriver: "Varför är allt, som i språkligt hänseende skapas här hemma hos oss, av noll och intet värde, ifall det ej sanktioneras i Sverige? Varför måste Sveriges språk ständigt vara och förbli en norm för oss? Vi ha ju vårt eget fosterland, vår egen kultur, varför våga vi ej ha vårt eget språk? "Detta var före modernismens genombrott och Olsson avfärdas bryskt av Studentbladets redaktion som till och med valde att trycka hennes insändare med mindre teckenstorlek.

    – Hon var ett undantag, och väckte därför reaktioner, säger Thylin-Klaus, som bedömer att den regellösa modernismen också efter sitt genombrott inte fick någon märkbar påverkan på språkvården.

    Hur lever den här språkdiskussionen kvar i dag?

    – Det är mycket som är lika om man jämför språkdiskussionen i dag och för hundra år sedan. Vi försvarar gärna vårt eget språkbruk, till exempel de finlandismer som känns viktiga för oss, medan vi har svårare att acceptera egenheter i andra människors språk. Både då och nu har man svårt att förstå sådant som känns främmande för en själv.

    Fredrik Sonck
    Ta kontakt Flera artiklar av Fredrik Sonck

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     

    Recensioner

    TV
    Ronja Rövardotter
    Musik
    Finländska barockorkestern
    Musik
    Sibafest: Movies
    Musik
    Einojuhani Rautavaaras solokonserter
    Musik
    Exaudio
    Böcker
    Sapfo har lämnat oss. Sapfostudier från sex årtionden
    Böcker
    Särdrag, stavning, självbild. En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860–1920. SLS 2015
    Musik
    Tapiola Sinfonietta
    Musik
    Sibafest: Sibelius-Akademins vokalensemble
    Musik
    Koko Jazz: Blicher–Hemmer–Gadd
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet