Claes Andersson: "Staten borde skämmas"
Det har aldrig funnits så duktiga jazzmusiker i Finland som i dag, men det satsas inte på jazz över huvud taget och därför har jazzmusiker ingen möjlighet att livnära sig som jazzmusiker. Det säger jazzpianisten Claes Andersson.
– Om vi ser hur statliga och kommunala pengar fördelas mellan olika musikarter så är jazzen nästan lottlös. Finska staten borde verkligen skämmas för situationen.
Enligt Claes Andersson borde det i en stad av Helsingfors storlek finnas åtminstone en jazzklubb som garanterar arbetstillfällen för goda jazzmusiker året om. Enligt Andersson skulle det inte behövas mycket pengar för att hålla i gång en sådan klubb.
– Många privata har försökt, men det är inte möjligt att få så mycket publik till en jazzklubb att man kunde betala ordentliga löner för musikerna utan finansiellt stöd.
När Andersson uppträtt har han ofta fått symboliska summor på 50–100 euro när han spelat under en kväll. Sommarens jazzevenemang är enligt Andersson viktiga, men de räddar inte situationen för musiker som vill livnära sig på jazz.
När Andersson började spela på 1950- och 60-talen fanns det ingen utbildning i jazz, utan man fick lära sig från skivor. I dag ges utbildning i jazz på Sibelius-Akademin, på Pop- och jazzkonservatoriet och vid många andra skolor runtom i landet.
– Vi har en uppsjö av professionella jazzmusiker. Men för att få jobb måste de resa till Tyskland och Japan. Där tas de emot med glädje och där görs deras skivor.