Julia Childs franska kök blev en hit
Den milda och fulländade smaken av smörkokt sjötunga kom att förändra Julia Childs och tusentals hemmakockars liv. Upplevelsen av god fransk mat ledde Julia Child vidare mot den mission hon i dag är världsberömd för.
Julia Child var nyinflyttad till Frankrike när hon första gången åt sole meunière. Fisken blev en fantastisk smaksensation och i sina postumt utgivna memoarer My Year in France berättar Child hur hon flera gånger under den första tiden i Paris beställde sjötunga när hon och Paul Child dinerade på restaurang – utan att någonsin bli besviken.
I samma bok listar Julia Child sitt livs tre i topp-lista, det som gjorde henne allra lyckligast: maken Paul, Frankrike och glädjen i att göra god fransk husmanskost.
Det här med att finna tillfredsställelse i att kocka var något Julia Child upptäckte först när hon som 36-årig nybliven hemmafru kom till Paris tillsammans med Paul som hade fått en kommendering på den amerikanska ambassaden. Med glimten i ögat rekapitulerar Child sitt barndomshem i Kalifornien där matlagning inte stod högt i kurs, på sin höjd kunde hennes mamma tänkas vispa ihop en kaka med hjälp av ett kakmix (något som var mycket populärt även bland 1960-talets yrkesarbetande finländska fruar).
Julia Child älskade den franska huvudstaden av hela sitt hjärta. Efterkrigs-Paris var fattigt men där fanns den goda maten, de fina råvarorna och de underbara marknaderna där hon gjorde sina uppköp, i samband med sina strövtåg i staden. Men hon kände sig snabbt sysslolös och nappade på idén när Paul Child föreslog att hon skulle börja studera vid den ansedda restauranghögskolan Le Cordon Bleu vilket visade sig vara en lyckträff.
"Julia hade hittat hem", som matskribenten Lotta Lundgren uttrycker det i förordet till den nya utgåvan av Det goda franska köket (Wahlström & Widstrand).
Resten är historia. I Paris lärde Julia Child känna Simone Beck och Louisette Bertholle och de tre beslöt sig för att ge ut en kokbok. Arbetet tog tre år och resultatet blev Det goda franska köket (Mastering the Art of French Cooking) som är en texttung matbibel med ytterst detaljerade råd och utan en enda glassig matbild. Men den är också vansinnigt underhållande, i synnerhet för den kock som ger sig den på att följa Julia Childs minutiösa vägledning.
Mycket har skrivits om att omelettkapitlet är tolv sidor långt. Jag föreslår ändå att alla de som är övertygade om att de kan laga en omelett fördjupar sig i de tolv sidorna, helt enkelt eftersom kapitlet är lärorikt och givande.
Lika oemotståndlig är Julia Childs egen berättelse om hur hon, under överinseende av sin lärare, den avgudade och kunnige, Chef Bugnard, lärde sig tillreda äggröra på Le Cordon Bleu. Receptet finns strax före omelettkapitlet och heter oeufs brouillés.
Mest känd är Julia Child för sitt recept på boeuf bourguignon. Fyra timmar ska den som vill följa hennes instruktioner räkna med att grytan tar.
Glad och bullrig
Det goda franska köket är alltså ingen vanlig kokbok men Julia Child var inte heller en ordinär kock. Hon var stor (1,88 centimeter), högljudd med en ganska ljus röst och gladlynt. På basen av klipp på You Tube gör Meryl Streep hennes excentriskhet rättvisa i filmen Julie & Julia som kom för sex år sedan.
Det här med vikten av att ha roligt i köket är något Julia Child gärna upprepar. Vid sidan av det har hon en uppsjö praktiska råd som det skulle gälla att tacksamt ta emot: läs igenom hela receptet innan du sätter igång, snåla inte på smör och grädde, se till att knivarna är vassa och att ugnen har rätt temperatur när du sätter in det som ska ugnsbakas. Och minns att matlagning inte är svårt men kräver erfarenhet om man vill bli en bra kock.
I Julia Childs franska kök fanns varken en köksö, en mixer eller en diskmaskin. Men där fanns en Julia som var påhittig, entusiastisk och nyfiken. I memoarerna berättar Child om hur hon ägnade veckor åt att pröva sig fram till hur en riktigt god majonnäs ska tillagas. När hon väl var nöjd skickade hon receptet till vänner och släktingar men gensvaret var, till hennes förvåning, svalt.
Paul Child var sin hustrus pålitliga supporter och outtröttliga provsmakare. I bevarade brev vittnar maken om alla de framsteg hans hustru gör i köket. Herr Child verkar ha varit en underbar make som utan att knota rände runt på marknader när hans hustru ville shoppa nya kopparkastruller eller extra fina knivar. "Jag blev en knivfreak", rapporterar Julia Child.
Fransk boom i USA
Det goda franska köket var ursprungligen tänkt för den amerikanska marknaden vilket visade sig vara en fullträff. Boken kom ut 1961 när Frankrike, tack vare det nya presidentparet John F. och Jackie Kennedy, stod högt i kurs i USA och den amerikanska hemmafrun blev en hängiven målgrupp.
När Julia Child några år senare bodde i Boston blev hon världens första tv-kock. Programmet The French Chef blev en jättesuccé och 1966 prydde Julia Child Time Magazines omslag. Matlagning blev populärkultur och Julia Childs hemtrevliga kök med rustika skåpluckor och massor av kopparkärl som hängde i krokar blev den ultimata drömmen om det underbara köket.
Det sista tv-programmet spelades in 2000 när Julia Child var 88 år. Fyra år senare avled Julia Child i sitt hem i Kalifornien.