Jussi är en man – också i år
Trots att bara en bråkdel av Jussistatyetterna går till kvinnor ser Finlands filmstiftelse ingen orsak att ändra på stödsystemet för filmer.
Kvinnorna är osynliga i Jussigalans strålkastarglans, åtminstone räknat i tunga priser. Prisfördelningen de senaste femton åren visar att männen får tre fjärdedelar av prisen för insatser bakom kameran. Många av kvinnorna får pris i kategorin Bästa kostym eller Bästa sminkning, men därutöver är kvinnornas andel bara 14 procent.
– Fördelningen speglar situationen i branschen – även Emmygalan och Oscarsgalan har samma problem. Män gör mer film, de får mer stöd och fler priser, och berättandet på filmduken utgår från ett manligt perspektiv, säger Marianne Mäkelä, ordförande för föreningen Women in Film and Tv in Finland, Wift, som startades för ett år sedan. I dag har föreningen tvåhundra medlemmar. Också Hollywood är mansdominerat och bara 16 procent av aktörerna bakom kameran är kvinnor.
"Statistik, inte kvoter"
En orsak som ofta förs fram är att kvinnor både söker och får mindre produktionsstöd för sina filmer. Sverige och Norge har infört kvoter för alla filmproduktionsstöd vilket har lett till större diversitet också på prisgalorna. I Finland är man avogt inställd till tanken.
– Inom branschen vill man inte tala om kvoter alls och det är alarmerande. När ämnen stängs för diskussion beror det ofta på "farligheter" – idéer som det inte är politiskt korrekta att vädra. Mellan raderna ett antagande om att kvinnor inte kan göra lika bra film som män eller att de inte är intresserade.
Hon föreslår tester i mindre skala som kunde visa effekterna av kvotering.
– Det behövs mer transparens i hela finansieringskedjan, från idé till distribution. Vi vet inte när kvinnorna faller bort i processen, och utan den informationen är det svårt att göra en bedömning.
Irina Krohn, ordförande för Finlands filmstiftelse stöder inte kvoter.
– Jag är naturligtvis för ökad jämställdhet men anser att kvotering är fel väg att gå. Kvotering går emot själva idén om en oberoende konst eftersom det kräver att man delar in konstnärer i fack baserat på kön.
Filmstiftelsen har ingen strategi eller linje för jämställdhet.
Behövs det inte en linje?
– Vi förverkligar jämställdhetssträvandena genom tjänsteansvaret och tjänsteetiken som dikterar att man inte får diskriminera eller favorisera. En jämställdhetslinje skulle kännas som tårta på tårta.
Filmstiftelsen har ändå ett ansvar att synliggöra strukturer, enligt Krohn.
– Sedan närmare fyra år för vi statistik som ska ge en helhetsbild av läget.
Bechdeltestet gav eko
I fjol gjordes för första gången en gemensam nordisk satsning för att kartlägga jämställdheten inom den nordiska medievärlden. Nordicom, ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, lät då granska alla långfilmer som hade premiär 2012. Av 98 filmer hade 85 procent en manlig regissör – och bara en film hade både en kvinnlig regissör, manusförfattare och huvudrollsinnehavare, Saara Cantells Tähtitaivas talon yllä.
Maria Edström på Göteborgs universitet som koordinerade Nordicom-projektet säger att kartläggningen var ett första steg i rätt riktning.
Hur placerar sig Finland i den nordiska jämförelsen?
– Det kan man inte säga utifrån bara en undersökning. Olika branscher närmar sig jämställdhetsproblematiken på olika sätt, men det första och viktigaste steget är att man visar intresse. Det finns väldigt lite att diskutera, om man inte ens har jämförbara könsuppdelade data. Och då måste det ligga på någons ansvar att samla in denna statistik, säger hon.
Till Nordicoms undersökning bidrog filminstituten i respektive länder med siffror och statistik men enligt Edström är det ändå inte bara deras ansvar att uppmärksamma bristen på jämställdhet och mångfald inom filmindustrin.
– Man kan också ta ansvar som enskild person. Till exempel "A-märkt" som utgår från Bechdeltestet är en enkel aktivistgrej som gav eko över hela världen när det infördes på några svenska biografer.
Bechdeltestet härstammar från en tecknad serie och utgår från tre enkla kriterier. Filmen ska innehålla minst en scen där det finns 1) två namngivna kvinnliga rollfigurer som 2) talar med varandra 3) om någonting annat än män. År 2013 gick fyra svenska biografer in för att Bechldeltesta sina filmer och A-märka dem som klarade testet. Även kabel-tv-kanalen Viasat gör numera Bechdeltest på alla sina filmer i samband med att de recenseras.
Trots att testet låter nästan löjeväckande uppfyller alarmerande få filmer kriterierna. Bland de tio mest sedda filmerna i Norge under 2012 klarade bara fyra testet. Edström poängterar att avsaknaden av märkningen på inget sätt är en indikator för att filmen är sexistisk eller dålig. A-märkt är heller ingen kvalitetsstämpel.
JUSSIGALAN
• Årets Jussigala ordnas i morgon. Priserna delas ut av branschföreningen Filmiaura rf. Priset instiftades 1944 och delades till en början ut av föreningen Elokuvajournalistit.
• Jussistatyetterna delas ut i femton kategorier: Bästa film, regi, kvinnliga/manliga huvudroll, kvinnliga/manliga biroll, manuskript, foto, musik, filmklippare, ljudmixare, scenografi, kostym och sminkning. Dessutom delas ett särskilt pris ut i kategorin Bästa dokumentärfilm.
• I år är 26 män och 12 kvinnor nominerade (exklusive kategorierna Bästa manliga/kvinnliga huvudroll/biroll).
• Finlands filmstiftelse beviljar understöd för professionell filmproduktion. Stiftelsen hör under Undervisnings- och kulturministeriet och får sina medel från Veikkaus Ab och penningsspelsverksamheten.