Nio kan få gå på Schildts & Söderströms
Senast vid utgången av 2017 ska förlaget Schildts & Söderströms uppnå ett nollresultat. Årets förlust förutspås överstiga en miljon euro och som en besparingsåtgärd kan nio personer sägas upp.
I dag meddelade förlaget i ett pressmeddelande om att samarbetsförhandlingar inleds måndagen den 10 november för att därefter pågå i minst två veckor.
"Sparåtgärderna förverkligas genom omorganiseringar av arbetsprocesser som kan leda till en minskning av personalstyrkan omfattande högst nio personer", heter det i ett pressmeddelande som Schildts & Söderströms skickat ut. Upp till nio tjänster uppges vara i farozonen.
Totalt har förlaget ett 40-tal anställda. Vd Mari Koli poängterar att de förestående nedskärningarna inte har någon direkt koppling till fusionen av de två självständiga förlagen Schildts och Söderströms för ett par år sedan.
Nollresultat målet
Förlagets majoritetsägare utgörs i dag av en handfull institutioner: Svenska litteratursällskapet, Svenska folkskolans vänner, Finlands svenska lärarförbund samt Föreningen Konstsamfundet (som också äger HBL, red.anm.). Det är på sitt senaste styrelsemöte som ägarna fattat beslut om de ekonomiska målsättningarna för verksamheten.
– Fram till 2017 ska vi uppnå ett nollresultat. Vi har haft ett kroniskt dåligt resultat, både innan och efter fusionen, förklarar Mari Koli.
Har resultatet blivit sämre de senaste åren?
– Vår prognos för i år ligger ungefär på samma nivå som i fjol. Då låg förlusten också på ungefär en miljon.
Är det en vettig målsättning att den finlandssvenska litteraturen – med tanke på minoritetssituationen – ska vara lönsam?
– Den här målsättningen ställs inte på en enstaka avdelning utan på bolaget som helhet. Vår utmaning är att se till att resultatet för olika avdelningar – läromedel samt allmänlitteratur på svenska och på finska – tillsammans ska uppnå ett nollresultat. Ägarna har inte ställt ett specifikt krav på den finlandssvenska litteraturen att gå på plus.
Koli säger att så gott som alla förlag tampas med liknande lönsamhetsproblem, och att branschen som helhet tappat nästan var tredje anställd de senaste åren. För Schildts & Söderströms del är marknaden för läromedlen ganska stabil, medan marknaden för finlandssvensk litteratur är mycket liten i förhållande till marknaden för finsk litteratur.
Inte färre titlar
Vilka tjänster som är hotade kan Mari Koli ännu inte säga. Samarbetsförhandlingarna gäller hela personalen.
Så de kan också gälla redaktörer för skönlitteratur?
– Det kan gälla vem som helst. Ingen grupp är mer utsatt än någon annan.
Hur kommer den här processen att påverka utgivningen av skönlitteratur?
– Vår utgivning av finlanssvensk litteratur borde inte påverkas. Vi har inga uttryckta planer på att minska på titelmängden
Ni har ändå haft stora framgångar med bland annat Ulla-Lena Lundbergs Finlandiapris häromåret och Kjell Westös som alldeles nyss fick Nordiska rådets litteraturpris. Har detta inte hjälpt?
– Det där är en hemskt komplicerad fråga. Men vi är inte det enda förlag som genomgår en ekonomiskt svår tid. I motsats till andra konstutövare – som teater och opera – får vi inget externt stöd med undantag för statligt tryckbidrag för finlandssvensk litteratur, så vi måste fungera enligt ett företags principer vare sig vi vill det eller inte.
Koli säger att antalet titlar inte heller minskat efter fusionen av de två förlagen, även om de fluktuerat lite beroende på andra faktorer. Hon bedömer att den finlandssvenska litteraturen kanske mår bättre än någonsin, utan att kvaliteten avspeglats i försäljningssiffrorna.
– Men också i framtiden ska vi ge ut all finlandssvensk litteratur som uppfyller de kvalitetskrav som alltid varit a och o i vår utgivningspolicy.
– Att ge ut kvalitativ finlandssvensk litteratur i alla genrer och finlandssvenska läromedel är vårt kärnuppdrag och det är därför vi är tvungna att vidta dessa åtgärder – för att få en stabil ekonomisk bas att stå på. Och nu tvingar våra ägare oss inte att göra plusresultat. Med tanke på hur aktiebolag normalt fungerar kan vi vara relativt tacksamma med att nollresultat, i det här skedet, åtminstone räcker.
"Jätteorolig"
Hur pass orolig är du själv som läsande människa?
– Jag är på många sätt orolig. På en metanivå är jag jätteorolig. Min fingertoppskänsla säger att läsandet håller på att förändras och att läsarna förflyttat sig till andra medier, till en annan sorts läsning, en sorts staccato-läsning till exempel på Facebook. Den koncentration och den tysthet och den tid det tar att läsa en bok – jag är rädd för att en allt större andel snart inte orkar ge litteraturen den tid den behöver. Jag tror inte att folk slutar läsa, men de vänder sig till andra kanaler.
– Men jag tror på vår litteratur och vill göra allt jag kan för den. Alla vi som arbetar med litteratur, både förläggare, författare och kritiker måste göra något tillsammans för att göra litteraturen mer lockande i framtiden.
Edukustannus säljs
I går meddelande förlaget också att man säljer största delen av affärsverksamheten inom Ab Edukustannus OY till Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy. Edukustannus har jobbat med läroböcker och digitala läromedel för grundskolan.