Serbien inspirerade Runeberg
Runeberg var mer influerad av centralsydslaviska folksånger än man tidigare trott, visar en färsk doktorsavhandling från Göteborgs universitet.
Då forskaren Sonja Bjelobaba läste Runeberg för allra först gången, reagerade hon på att poesin kändes märkligt välbekant.
– Den gick rakt in i mig, till skillnad från de svenska dikter vi läste på litteraturvetenskapskursen. När jag fick höra att författaren hade inspirerats av serbiska folksånger blev jag nyfiken och ville utforska det vidare, säger Bjelobaba som kom till Sverige som flykting från det forna Jugoslavien 1992.
Det centralsydslaviska eller, som man tidigare sade, serbiska inflytandet på Runebergs diktning får i Bjelobabas färska doktorsavhandling Översättning i nationens tjänst en grundlig analys, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. I avhandlingen hittar Bjelobaba olika områden där inflytandet från folksångerna framträder, som i Runebergs översättningsstrategier, den konstnärliga praktiken, poetiken och kritiken.
Bjelobaba skriver bland annat om hur Runeberg av en slump hittade en tysk bok med översättningar av centralsydslaviska folksånger på golvet hos en vän. Runeberg drabbades av versernas "naiva täckhet" och "den rena episka skönheten" och gav 1830 ut sina översättningar i samlingen Serviska folksånger. Översättningsarbetet ska också ha påverkat hans egen diktning, enligt Bjelobaba inte bara i diktcykeln "Idyll och epigram" utan också i verk som Julqvällen och Nadeschda. Dessutom säger hon att folksångerna influerade den nationella väckelsen och skapandet av en finländsk nationallitteratur.
– De centralsydslaviska folksångernas likhet med de finska ledde till att intresset för den muntliga diktningen stärktes.