Flyktinghus i platt paket
Hur många olika stolar behöver vi egentligen? undrade formgivaren Johan Karlsson. Han ville jobba med humanitär design.
Vi har alla sett raderna av fladdrande tält, tänkta att fungera som provisoriska hem för människor på flykt undan krig och naturkatastrofer. Också formgivaren Johan Karlsson studerade tältbilderna och insåg att de påminde om tälten på de målningar som föreställer Alexander den stores läger under krigstågen för mer än tvåtusen år sedan.
– För militärer är det funktionellt med tält i raka rader. Men folk som lever i flyktingläger har andra krav, konstaterar Karlsson.
I samarbete med Ikea Foundation och FN:s flyktingorgan UNHCR har Johan Karlsson och hans företag Refugee Housing Unit designat ett flyktinghus enligt Ikeas princip med platta paket lätta att montera. Huset testas nu på ett flyktingläger i Etiopien och ett i Irak.
– Både Ikea och UNHCR ville utveckla ett bättre och hållbarare boende för världens flyktingar. Tanken är att erbjuda bättre komfort, större trygghet och bättre hälsa för miljoner flyktingar, säger Karlsson.
Johan Karlsson är en av dem som föreläste på seminariet Design och etik som arrangerades på Hanaholmen i början av veckan. Fokus på seminariet låg på hur formgivning kan bidra till en bättre miljö.
Flyktinghuset som Johan Karlsson har formgivit är tjugo kvadratmeter stort och tänkt att rymma en familj. Byggsatsen består av ventilerande paneler och det finns solceller på taket som genererar ström till belysningen inomhus och reglerar inomhustemperaturen.
Huset består av 40 delar och tar i dag fyra till sex timmar att montera ihop.
– Men i framtiden räknar vi med att komma ner till en monteringstid på två timmar, säger Karlsson.
Johan Karlsson var själv på plats i Etiopien då de första prototyperna skulle monteras. Klanmedlemmarna visade sig vara fulla av iver.
– Alla ville vara med, också kvinnorna fastän vi hade blivit varnade för att involvera dem.
Husen var populära men alla idéer gick inte hem hos lokalbefolkningen.
– De fina Ikeamanualer vi hade gjort med direktiv för hur man skulle montera husen förblev olästa, berättar Karlsson godmodigt.
– Och de golv vi hade gjort förblev oanvända och såldes senare på marknaderna. I Etiopien fuktar man marken för att få luftkonditionering. Däremot används golven i de flyktinghus som finns i Irak.
Prylar är inte grejen
Johan Karlsson är utbildad industridesigner från Konstfack och har även studerat vid både Nordiska Konstskolan i Karleby och Konstindustriella högskolan i Helsingfors.
– Jag visste tidigt att jag ville ägna mig åt design som förändrar samhället. Prylar är inte min grej, säger han.
Karriären med flyktinghus började med ett projekt för svenska Räddningsverket.
– Då insåg jag hur mycket man kan göra. Vår utgångspunkt är att världens flyktingar ska få något som är bättre än det de har nu.
I dag har Karlsson lärt sig dels att olika kulturer prioriterar olika frågor, dels att det är svårt att veta vad de som ska bo i flyktinghusen egentligen anser.
– Ofta är det svårt att tolka dem. De är beroende av så många och säger inte alltid vad de tycker.