Mamma Mia! var omöjlig att motstå
Som 16-årig glassförsäljare gnolade Mia Hafrén på Abbas Dancing Queen under en regnig och kundfattig sommar. Som Donna i Mamma Mia! gäller det att ta sig an fler hittar i Abbas repertoar.
Den som spetsade öronen i de östnyländska skogarna i påskas kunde kanske höra välkända tongångar. Mia Hafrén firade påsk på sitt fritidsställe och ägnade en del av helgen åt att öva på de låtar den energiska Donna ska framföra.
I maj startar repetitionerna på allvar.
Donna är huvudkaraktären i Mamma Mia! som bygger på Abbas musik. Hon driver ett hotell i den grekiska övärlden och är ensamstående mamma till en dotter som grubblar på vem hennes pappa är.
Vad ser du framför dig när du tänker på Donna?
– Jag ser Meryl Streep, erkänner Hafrén.
– Men jag ser också snickarbyxorna och glitterdräkterna.
Det här med dräkterna är en delikat fråga för en skådespelare. Som Donna rusar Mia Hafrén för det mesta omkring i bekväma snickarbyxor. Men när hon står på scen som en av fyra medlemmar i a capella-gruppen Fork gäller andra koder.
– För Fork går kläderna inte alltid hand i hand med det bekväma. Och allra viktigast för oss är skorna.
Fork har under senare år tagit allt mer av Mia Hafréns tid. I höst ska gruppen ut på jubileumsturné och när anbudet att delta i en audition för Donnas roll kom försökte Hafrén värja sig i det längsta. Till slut blev frestelsen ändå för stor.
Nu väntar en minst sagt arbetsdryg höst med föreställningar av Mamma Mia! sex dagar i veckan och därtill konserter och turnéer med Fork. Mia Hafrén har diskuterat med bandmedlemmarna och familjen och försäkrar att hon inte är orolig.
– Man kan alltid blåsa upp sina problem till oigenkännlighet men jag hoppas förstås att jag inte blir sjuk. I jämförelse med världsläget är det en liten sak att oroa sig för.
– Dessutom är jag bra på att ta hand om mig. Jag äter rätt, rör mig mycket och har inga sömnproblem.
– Men helt klart är detta den tuffaste uppgift jag haft och jag tar den på allvar. Det är roligt att ha ett mål att jobba mot.
Känslosvall
I likhet med Donna har Mia Hafrén tillbringat långa perioder som ensamstående mamma. Mor och dotter har tillsammans sett filmen Mamma Mia! ett antal gånger och Hafrén erkänner att scenen där Donna hjälper sin dotter Sophie att få på sig bruddräkten ger henne vemodigt känslosvall.
– Men jag hoppas att min dotter flyttar hemifrån någon dag och att jag är färdig för det då.
Tror du att du kan sjunga Slipping through my fingers utan att få separationsångest?
– Jo, det är därför vi repeterar. Målet är att få publiken att gråta.
Publiken ja. Inför hösten med Mamma Mia! och Fork är Mia Hafrén så lyckligt lottad att hon vet att salongerna kommer att vara fullsatta.
– Fork flirtar med publiken men i Mamma Mia! odlar vi en växelverkan med publiken. Vi vänder oss till publiken och jag tror att den kommer att ha kul.
Kan man någonsin bli för gammal för Abba?
– Nej, med Abba är det som med Beatles och klassisk musik. Men för min generation var det Michael Jackson och Queen som var de stora namnen.
Plan B
Mia Hafrén är uppvuxen i Lovisa. Den där sommaren i glasskiosken visste hon inte att hon en dag skulle bli skådespelare men yrkesvalet var inte slumpartat.
– Jag ville bli dansare. Men när jag avslöjade mina planer för studiehandledaren sade han att jag borde ha en plan B att ta till.
– I lilla Lovisa var skådespelaryrket inget som nämndes i studiehandledningen. När Mikael Andersson och Niklas Häggblom kom in på Teaterhögskolan var det stort och ett bevis på att allt var möjligt.
Planerna på en danskarriär stupade på att ingen antagning arrangerades till danslinjen 1993 då Hafrén blev student. Hon fick söka till skådespelarlinjen i stället och har aldrig ångrat sitt val.
Plan B, att studera psykologi, lades i träda men sedermera har Hafrén hunnit även med det.
I musikalsammanhang är Mamma Mia! en ovanlig produktion såtillvida att den erbjuder starka kvinnokaraktärer som ogenerat tar för sig.
– Musikalernas kvinnoroller tenderar fortfarande att vara passiva. De får vara med men utestängs så fort beslut ska fattas. Kvinnorna i Mamma Mia! får leverera råa skämt och ge prov på karlatag.
– Donnas väninnor kommer att låta skrattmusklerna jobba.