Jakten på en försvunnen mor
Mammor är som tjocka böcker. För att förstå sig på dem måste man läsa ända till sista sidan, säger Sydkoreas litterära superstjärna Shin Kyung-sook.
En äldre kvinna försvinner spårlöst i myllret på Seouls centralstation och hennes familj försätts i chock och lamslås av dåligt samvete. Varför sade ingen någonsin ett vänligt ord till lilla mamma?
Upptakten i Shin Kyung-sooks roman Ta hand om min mor (Norstedts) är thrilleraktig. Men sakteliga förskjuts tyngdpunkten från letandet efter mamman till en sorglig upptäcktsresa i hennes liv, tankar och drömmar.
De som blir kvar, de fyra barnen och maken, tvingas inse att kvinnan som var deras mamma och hustru i själva verket är en främling.
– Vår mamma är ofta den som står oss närmast. Ändå tycks vi inte känna henne så bra, konstaterar Shin Kyong-sook.
– De som reagerar starkast på romanen är de som har en dålig relation med sin mamma. Jag har mött flera läsare som brustit ut i okontrollerade gråtattacker. Och väldigt många har berättat att de tänker på sin mamma mer än någonsin efter att de läst boken.
Ta hand om min mor är delvis självbiografisk. Shin Kyung-sooks mamma är, precis som bokens mamma So-nyo, en fattig hårt arbetande kvinna på landsbygden. Hon är en uppoffrande mor, präglad av kriget och fast besluten att se till att barnen får en utbildning.
Och Shin Kyung-sook har många likheter med bokens äldsta dotter, Ji-hon, författare även hon.
Shin Kyung-sook var bara 16 år när hon lämnade sin hemby för studier i Seoul. Modern eskorterade henne med nattåg till huvudstaden och Shin Kyung-sook har inga svårigheter att minnas sin mamma den där dagen, den 10 juni 1979.
– Mamma var så nedstämd och olycklig över att jag skulle flytta hemifrån. Jag lovade mig själv att jag en dag skulle bli författare och skriva en vacker bok om henne.
– Det dröjde mer än 20 år innan jag kunde fullfölja planerna. Och boken blev inte vacker, den blev sorglig.
Under hela skrivprocessen brukade Shin Kyung-sook ringa hem till sin mamma, för att prata och för att få inspiration att orka skriva vidare.
– Mamma gav mig styrka och berättade om sig själv. Det var nästan som om hon skrev boken tillsammans med mig.
Vad tycker din mamma om boken?
– Det vet jag inte. Jag är lite blyg för mamma så jag har inte vågat fråga.
Bok som tröst
Bokens symboliska budskap är att vi alla ska fundera på det vi förlorat. Shin Kyung-sook säger att hon ser sina böcker som något som tröstar läsarna.
– När man läser inser man ofta att man inte är ensam om sina känslor. Därför skriver jag om olyckliga människor, i hopp om att läsaren ska förstå att hen inte är allena.
Det universella temat mödrar är förstås en anledning till att Ta hand om min mor blivit en internationell framgång. En annan anledning är motsättningarna mellan olika generationer som också tydliggörs och en tredje är inblickarna i vanligt liv i Sydkorea.
Shin Kyung-sook skriver om koreanskt vardagsliv, om kläder och om den goda maten förstås.
– För outbildade koreanska kvinnor är maten de tillreder deras enda sätt att hävda sig och visa sin kärlek, i synnerhet efter att barnen flyttat hemifrån och hälsar på bara sporadiskt. Då blir läckerheterna ett sätt att säga jag älskar dig.
– Maten är också en hälsningsfras. I Korea säger man inte god morgon, god dag eller god kväll. I stället frågar man har du ätit frukost? Har du ätit lunch eller har du ätit middag?