Armstrong: Vi kommer inte som erövrare
Guggenheimstiftelsens ordförande i stan för fjortonde gången och vill vinna finlandssvenskarnas hjärtan.
Alla som följt med Hbl på sistone har nog insett att Kulturfondens utlovade halva miljon till arkitekttävlingen är viktiga pengar för Guggenheimbygget. Att museets biträdande direktör Ari Wiseman skrivit två insändare i Hbl på kort tid skvallrar om att den finlandssvenska opinionen har en betydelse. Nu är stiftelsens ordförande Richard Armstrong i stan. Han har den duktiga politikerns förmåga att vända kritiska frågor till entusiastiska brandtal.
När blev du uppmärksam på finlandssvenskarna över huvud taget?
– Redan första gången jag kom hit märkte jag ju att det är ett tvåspråkigt land, och sedan dess har jag läst på om landets historia.
Det verkar som att finlandssvenskarnas åsikt betyder en del för er?
– Ni har bra ledarskap och en historia av att vara progressiva. Det är klart att vi vill att den delen av samhället är med på noterna.
Man kan tolka det som att Kulturfondens pengar är avgörande för arkitekttävlingen.
– Det kommer att finnas andra donationer, men visst är det viktiga pengar. Kulturfonden har varit med från början, och det är uppskattat.
Kan du säga något om innehållet i det planerade museet?
– Om man tittar på Guggenheim i New York får man en uppfattning om vad det handlar om. Vår expertis ligger på konst efter 1880 med stark betoning på konsten efter 1965. Vi vet hur man presenterar historiska svep över vissa ämnen. Om två veckor öppnar exempelvis en utställning om den italienska futurismen, som fyller hundra år i år.
Är det planerade Amos Anderson-museet ett hot mot er?
– Nej, vi älskar det.
Det säger Amos Anderson också. Ni säger det inte bara för att vara artiga?
– Nej, låt oss säga så här: om man kommer från Stockholm eller San Francisco till Helsingfors, då är det väl bättre att det finns många museer att besöka? De städer som är starkast inom konstfältet är de som erbjuder många möjligheter. Jag ser en bild av hur man går från Guggenheim upp längs Esplanaden mot Glaspalatset.
Folk i Helsingfors tycks vara väldigt delade i frågan. Många är skeptiska eftersom Finland står inför stora nedskärningar i den offentliga ekonomin.
– Uträkningarna från Boston Consulting Group visar att Guggenheimmuseet skulle ha en positiv effekt på ekonomin, och väldigt snabbt dessutom. Tittar man på siffrorna finns det inte mycket att argumentera mot.
Vad är Guggenheimstiftelsens egen insats i museet rent finansiellt?
– Vi erbjuder expertis, vår samling och den tillgång till konst som Guggenheim ger. Om du frågar hur mycket pengar vi bidrar med så är svaret inga pengar. Vi är inte vinstdrivande.
En kvinna ringde till mig från Jakobstad och bad mig ta ställning mot Guggenheim. Hon sa att vi inte behöver ett sånt museum i Finland. Vad skulle du hälsa henne?
– Jag skulle säga att hon ska hålla ett öppet sinne. Ett museum som gynnar hela Finlandsbilden gynnar även finlandssvenskarna. Det här är ett sätt för Finland att bli en del av ett stort progressivt universum. Säg att hon ringer mig nästa gång!
Jag tror att det finns en oro för att ni är amerikaner, ni representerar storebror som kör över oss ... ?
– Jag förstår den oron. Själv är jag inte från New York utan från Kansas City, en liten stad mitt i ingenstans, jag är medveten om de här sakerna. Men vi kommer inte som erövrare, vi kommer som partner. Samarbetet med Helsingfors ska vara ömsesidigt.
2,2 miljoner euro för en arkitekttävling låter som mycket pengar?
– Det är en dyr satsning. Tusentals arkitekter, jurygrupper som ska besöka Helsingfors, konsulter. Vi vill locka de allra bästa arkitekterna. Om museet ska bli en framgång måste det bli en byggnad som är exceptionell.