Renässansen – fanns den?
Kari Turunen serverar pärlor ur renässansmusiken för Hbl:s läsare. Hela veckoslutet framförs renässansmusik i Pauluskyrkan i Helsingfors.
Under större delen av renässansen fungerade Rom som en smältugn, där influenser från hela Europa blandades. Dit reste musiker och där verkade de några år i taget, för att sedan återvända med nya intryck till sina hemtrakter.
Sångaren och dirigenten Kari Turunen jämför de vatikanska sångarna med vår tids NHL-spelare eller varför inte toppolitiker. De var välbetalda stjärnor och särskilt de professionellt sjungande prästerna kunde premieras med goda jobb efteråt.
– Under en tid när musik ännu spreds främst via en oral tradition måste Vatikankören och hela Rom ha varit en intressant plats. All musik sjöngs av och komponerades för Påvens kör, säger Turunen.
Bland annat musik från Sixtinska kapellet presenteras under renässansmusikfestivalen Aurore som ordnas för första gången i Helsingfors denna helg. Aurore förs fram som Finlands första renässansmusikfestival – något som ändå får mig att undra över var man står till exempel i förhållande till festivalen för tidig musik i Sastamala.
– Sastamala Gregoriana är en mycket fin festival, men deras spektrum har varit lite bredare med allt från tidig musik till barock. Vi vill uttryckligen fokusera på renässansen, säger Turunen som fungerar som konstnärlig ledare.
Ett syfte med festivalen är att öka medvetenheten om renässansmusiken i Finland och Turunen hoppas att renässansmusikfältet kunde växa och etablera sig lika starkt som barockmusikfältet gjort under de senaste tjugo åren.
Alla konserter äger rum i Pauluskyrkan och enligt Turunen lämpar sig platsen utmärkt för konserterna.
– Kyrkorummet påminner till utformningen om vissa italienska kyrkor. Akustiken är rik, ljudet bär och får en viss glans.
Rik mångfald
När man tänker på renässansmusik ser många ofta en bild framför sig av en kör som sjunger a cappella. Även om den bilden stämmer delvis, framhåller Turunen att långt ifrån all musik sjöngs a cappella.
– Det vi vet är att instrumentens roll blev allt viktigare under 1500-talet. Därför har vi med oss blockflöjtskvartetten Q Consort och därför kommer vi att använda orgeln flitigt i flera framföranden under festivalen.
Pauluskyrkans orgel, som är en stilkopia av ett italienskt instrument från 1700-talet, lämpar sig enligt Turunen bra, eftersom stilidealet i stort sett hölls intakt i Italien från slutet av 1500-talet till början av 1800-talet.
Enligt Turunen finns det inte ett rätt sätt att spela renässansmusik på, utan egentligen ett flertal sätt.
– Uppförandepraxis varierade lite överallt i Europa. Sist och slutligen är det viktigaste inte att ett framförande är autentiskt, utan att man har en känsla av att det här fungerar. Till exempel har jag vid närmare studier märkt att de flesta av Palestrinas kändaste verk borde sjungas en kvart eller kvint lägre. De låter helt klart mörkare så, men stämmorna sitter bättre, säger Turunen vars doktorsexamen om renässansens uppförandepraxis kommer att granskas vid Sibelius-Akademin senare i vår.
Från Burgund och Flandern
- Renässansmusikfestivalen Aurore pågår i Pauluskyrkan från torsdag till söndag. Under fyra konserter presenteras bland annat musik från Sixtinska kapellet, musik från hoven i Burgund och Flandern och en polsk påskmässa.
- Bland de uppträdande märks inhemska vokalensembler som Petraloysio, Giardino Novo, Cappella Pro Vocale och Lumen Valo. En stor del av musiken framförs med orgelackompanjemang av Ilpo Laspas, Petros Paukkunen och Markku Mäkinen.
- Konstnärlig ledare är sångaren och dirigenten Kari Turunen.
- Tenoren Mats Lillhannus har också varit med på ett hörn. Om Turunen får bestämma kommer han att axla ansvaret för festivalen när den ordnas nästa gång.
Förutom musik från Sixtinska kapellet presenterar festivalen en madrigalkonsert med profana verk om kärlek, död och stora känslor. En annan konsert presenterar musik från hoven i Burgund och Flandern.
– Den här repertoaren är den äldsta under festivalen från den tid när den musikaliska renässansen föddes. Inom musiken föds renässansen lite senare än inom litteraturen och bildkonsten och det finns de som frågar sig om den musikaliska renässansen är en renässans över huvud taget. Men vi kan se att man gav upp vissa klassiska regler som hade rått dittills. Musik var inte längre lika med matematik, tvärtom blev det tillåtet att bryta regler.
– Alltjämt är tanken ganska revolutionerande, tanken på att det inte finns någon melodi utan att alla stämmor är jämbördiga i förhållande till varandra.
"Stämmorna diskuterar subtilt sinsemellan"
Kari Turunen vägleder Hbl:s läsare in i renässansens värld inför helgens renässansmusikfestival.
Josquin: O virgo virginum (Dufay Ensemble)
Ett av de allra tidigaste Josquin-verken för sex stämmor; man hör nästan hur mästaren sitter och lyssnar på de maffiga klangerna sex stämmor kan bjuda på.
Palestrina: Lamentations, Book III, lamentation 1 (Musica contexta)
Palestrina med bara mansröster; klingar som en orgel och de finurliga stämmorna diskuterar subtilt sinsemellan.
Vincenzo Ruffo: El travagliato
Renässansmusiken är inte endast kyrklig polyfoni, utan också (ofta rätt så underhållande) instrumentalmusik. Här ett exempel spelat av en blockflöjt-ensemble.
Luca Marenzio: Amor, i'ho molto
I slutet av 1500-talet tog en ny genre steget in i rampljuset. Madrigalen skulle ta texten på allvar och kompositörerna blev allt starkare tonsättare, som ville tolka och uttrycka emotioner i texterna.
Pierre Alamire: T'andernaken
Ett av de finaste renässansljuden är kombinationen av renässanstromboner och zinken. På lördagens konsert spelas samma energiska stycke på Pauluskyrkans fina kororgel.
Jean Mouton: Nesciens mater
Man glömmer ofta bort hur tekniskt skickliga renässanskompositörerna var. Fransmannen Moutons Nesciens mater är en genomgående strikt imitation mellan fyra stämpar (eller två fyrstämmiga körer). Samtidigt är verket en fantastisk tolkning av en underbar text.
Bartlomiej Pekiel: Assumpta est Maria
En av de roligaste egenskaperna inom renässansmusiken är att man ständigt hittar verk och kompositörer man aldrig har hört om tidigare. Jag hade aldrig hört om den här polska tonsättaren förrän i år. Typen är ju duktig!
Andrea Gabrieli: Canzon ariosa
Ett underskattat instrument inom renässansmusiken är orgeln. Vi lyckokatter i Helsingfors har till och med två tidiga italienska instrument vi kan höra, det ena är ett originalinstrument i Musikhusets Organo-sal och det andra är Pauluskyrkans stilorgel av orgelbyggaren Porthan.