Debatten om svenskspråkiga elevers dåliga kunskaper i finska har gått het i medierna. En lärare slog larm om elevers bristfälliga kunskaper i B-finska. En förälder har klagat på att finskan inte kommer på köpet även om man bor i en finskspråkig miljö som Helsingfors och har fins­ka hobbyer. Även om eleverna läst finska i skolan i tio år kan de knappt uttala en begriplig mening på finska.

Hur många elever är detta egentligen fråga om?

Statistik från utbildningsförvaltningens statistiktjänst, Vipunen, visar att eleverna som läser B-finska blivit något färre de senaste fem åren. De har minskat från 208 till 155 finlandssvenska elever.

Men att elever med B-finska är få behöver inte handla om kunskaper, det kan också handla om kommunens resurser att ordna undervisningen i B-finska eller behovet av en sådan undervisning.

Dessutom finns det regionala skillnader mellan elever som lever i svenska miljöer som till exempel Ekenäs eller Österbotten där de inte kommer i kontakt med finskan på samma sätt som i Helsingfors eller Åbo.

Om B-finskan finns det heller ingen nationell dokumentation. I den senaste nationella utvärderingen av läroämnet finska i den grundläggande utbildningen, som publicerades 2010, undersöktes elever med modersmålsinriktad finska och elever med A-lärokurs. B-finskans elever stod utanför för att de är en för liten grupp.

Nu är det dessutom oklart om fins­kan finns med i nästa nationella utvärdering.

– Vi föreslår att finskan utvärderas men hur det mottas på ministeriet vet vi inte, säger utvärderingsexpert Chris Silverström vid Nationella centret för utbildningsutvärdering, Karvi.

Eftersom det inte finns någon dokumentation om B-finskan vet man inte hur dessa elever lär sig. Det finns inte heller statistik som visar att gruppen växer.

Nya satsningar

Vid utbildningsstyrelsen är man mycket medveten om den debatt som förts. Utbildningsrådet Yvonne Nummela säger att man hela tiden vidtar åtgärder för att förbättra undervisningen i finska.

– Nästa år går allt fler in för att börja med finska redan i ettan eller tvåan. Den nya läroplanen betonar ännu mer än förr kommunikation. Det är en bra idé att starta finskundervisningen på ett lekande sätt så att eleverna får en positiv uppfattning av språket. Det är lätt hänt att man fokuserar på grammatiken och endast stöder sig på övningar som finns i läromedel, istället för att knyta övandet till användning av språket i sammanhang som är meningsfulla för eleverna, säger Nummela.

Också SFP är på alerten.

– Naturligtvis bryr vi oss om elever vars finska är dålig. Det är klart att man också måste kunna finska i Finland om man ska bo och jobba. Vi finlandssvenskar får inte vara inåtvända och tro att vi klarar oss hela livet med bara svenska i alla situationer. Vi har rätt att få samhälls- och offentlig service på svenska men inget tvingar den privata sektorn att betjäna oss på svenska, säger Björn Månsson, fullmäktigemedlem för SFP i Helsingfors.

Mera drama i undervisningen

I Helsingfors pågår arbetet med den nya läroplanen för 2016 och utbildningsnämndens svenska sektion har behandlat den till vissa delar. Delen som gäller språkundervisningen är inte klar.

– Vi har en ny approach där vi ser till färdigheter och kompetens, säger läraren i finska Carola Åkerlund som är med och utvecklar finskan i den nya läroplanen. Drama och muntlig kommunikation ska lyftas fram i undervisningen.

I Åshöjdens grundskola undervisar Åkerlund finska genom drama. Årskurs 9 som läser A-finska klarar sig enligt henne bra.

– Eleverna blir inspirerade och aktiva och intresset för ämnet ökar, säger Åkerlund.

Eleverna talar finska med läraren och varandra då de kommer in i klassen. Hela kommunikationen går på finska. Till den här timmen har eleverna läst finsk litteratur och utgående från den ska de utveckla sketcher. Det handlar om tidigt nittonhundratal i Finland som samtidigt blir en övning i historia.

Eleverna går ut i korridoren för att öva. Att döma av alla skratten har de kul. Carolina Eklund, Rebecca Nugent och Nea Metsänkivi ska göra en sketch av Juhani Ahos bok Rau­tatie (Järnvägen) där Matti och Liisa köper biljetter till tåget.

– Det är jätteroligt, vi får göra något annat än bara sitta stilla, säger Nea.

– Man får öva sig att tala, säger Carolina som inte talar mycket fins­ka på sin fritid utan mest i skolan.

– Drama borde användas i all undervisning, man lär sig bättre, säger Rebecca.

Bättre i Helsingfors

Undervisningschef Niclas Rönnholm i Helsingfors säger att man inte i den nationella utvärderingen av kunskaper i finska skulle ha sett att resultaten i Helsingfors skulle ha varit sämre utan snarare tvärtom.

– Men naturligtvis jobbar vi för att utveckla verksamheten. Vi har ett beslut på att tidigarelägga finskan till tvåan från 2016. Den tidigareläggs för att man vill stärka undervisningen, det finns så många tvåspråkiga barn och på det sättet får de stöd i ett tidigt skede.

Dessutom har undervisningsnämndens svenska sektion godkänt en språkstrategi som ska stärka elevernas språkliga utveckling i modersmålet svenska och också i andra språk.

– Vi stöder alla språk som barnet har i bagaget, säger Rönnholm.

Också Esbo och Vanda går in för att tidigarelägga finskundervisningen till klass två. I Grankulla har man ett beslut på att införa finskundervisning nästa år redan i ettan.

– Det fanns ett godkänt förslag att vi skulle börja med finska från årskurs två men på grund av föräldra­initiativ har nämnden fattat ett nytt beslut att vi kommer att börja redan från ettan. Årskurs ett och två kommer att fokusera mycket på kommunikationen, så att alla får en bättre attityd att våga kommunicera, säger rektor Anders Rosenqvist från Granhultsskolan.