Diskutera: Hur drabbas du av sparbesluten?
Osthyveln går över löner, bidrag, boende och bilar. Den högutbildade medelklassen får betala regeringens räkning, anser fackcentralen Akava. 1 001 euro mindre per år innebär rambeslutet för HBL:s exempelfamilj.
Intresseorganisationerna riktar kritik mot olika delar av beslutet, men är överens om att det är medel- och låginkomsttagarna som står för notan.
Det verkar bli som statsminister Jyrki Katainen (Saml) lovade i tisdags: alla finländare får vara med och betala.
Centralorganisationen för högutbildade Akava listar regeringens budgetbeslut som påverkar medelklassen: inkomstbeskattningen skärps för alla och speciellt för höginkomsttagare, de högsta arbetslöshetsersättningarna minskas, avdragen för bostadsräntor och arbetsresor minskas och barnbidragen skärs ned.
– Alla nya åtstramningar riktas mot proffsen som har en nyckelroll i att skapa nya jobb. De är långt ifrån optionsmiljonärer och har arbetat hårt för sin lön, skriver ordförande Sture Fjäder i ett pressmeddelande.
Akava anser också att det är kortsiktig politik att skära i grundskolan.
Också arbetarfacket FFC är kritiskt, framför allt mot beslutet att skära i den inkomstrelaterade dagpenningen.
– Det är inte rätt att de som har förlorat jobbet tvingas bära bördan när statsfinanserna ska anpassas, skriver arbets- och näringslivsdirektör Matti Tukiainen.
Arbetslöshetsersättningen minskas med 50 miljoner euro, men vad det innebär i den arbetslösas plånbok är ännu oklart. Det ska förhandlas fram tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna.
FFC välkomnar det så kallade tillväxtpaketet, 600 miljoner euro, till bland annat bostadsinvesteringar och företagsfinansiering.
Alla klagar
Konsumentförbundet i sin tur anser att de med små inkomster samt barnfamiljer drabbas mest. Man är ändå glad över att mervärdesskatten på mat och läkemedel inte höjdes.
– Boende, mat, transport och hälsotjänster är redan så dyra att nya höjningar skulle ha varit för mycket samtidigt som de övriga skatterna höjs, anser Konsumentförbundet.
Skattebetalarnas centralförbund ondgör sig över skattehöjningarna.
– Det hade varit hög tid att göra vändningen som förespråkas av experter och fokusera på långsiktiga besparingar, inte på att ytterliga höja skatten, skriver vd Teemu Lehtinen.
Enligt förbundets beräkningar får medelinkomsttagaren 300 euro mindre i handen per år efter skatteändringarna.
Journalisten Tuomas Enbuske sammanfattar läget lakoniskt på Twitter:
– Alla intresseorganisationer klagar på besparingarna. De har alltså fördelats jämnt. MTK (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter) har varit tyst, alltså måste vi skära mer hos dem.
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund är nöjt över att nya skatter och skattehöjningar till jordbruket kunde undvikas, men konstaterar att också jordbrukarna visst drar sitt strå till stacken.