Kostnaderna för västmetron skenar i väg
Västmetron beräknas bli 105 miljoner dyrare och Helsingfors andel stiger med 33–43 miljoner euro. Hur är det möjligt att priset bara stiger? frågar sig nu många medlemmar i HST-direktionen. – Frågan är om någon borde avgå, säger Kari Kälviä (Gröna).
Föredragningslistan som direktionen för Helsingfors stads trafikverk fick framför sig i december väckte rabalder bland medlemmarna. Budgeten för västmetron visade sig överskridas med 105 miljoner euro och slutsiffran landar i dagens läge på 976 miljoner euro. Helsingfors andel blir nu 33 miljoner euro med en reservation på 10 miljoner för ytterligare överskridningar. Listan saknade ordentliga utredningar men inför dagens möte har direktionen fått en uppdaterad version med förklaringar om vad överskridningen beror på. Listan väcker fortfarande många frågor hos medlemmarna. Den mest centrala är: Varför får medlemmarna veta om en så här stor kostnadsökning först nu?
– Så här kan det inte vara. Vi har undanhållits information. När det gäller västmetron kan man visserligen räkna med vad som helst, säger De grönas Kari Kälviä.
"Vi behöver konkreta svar"
Överskridningen beror bland annat på att kvaliteten på berggrunden visat sig vara sämre än man räknat med. Tunnelarbetet har visat sig bli dyrare, passagen ska vara fri i stationernas båda ändar, sprängningsarbetet är mer omfattande än man uppskattat och elsystemet placeras på perrongnivå i stället för under perrongen, vilket har att göra med olyckan på Järnvägstorget 2009. Dessutom har utgifterna för planeringsarbetet som gjorts av konsulter överskridits med hela 64 procent. Vad det betyder i reda pengar framgår inte.
– En specialrevision vore på sin plats om man inte får klarhet i vad pengarna gått till i detalj. Det verkar som om man inte har någon kontroll över pengarna. Om vd:n och styrelsen för Västmetrobolaget inte kan hålla utgifterna i schack uppstår frågan om någon borde avgå. De som gjort konsultarbetet borde kanske också bytas ut. Att utgifterna överskrids med nästan 70 procent är oacceptabelt, säger Kälviä.
Han godkänner inte heller att Helsingfors ska betala 10 miljoner för eventuella ytterligare överskridningar, utan kräver att få veta vad dessa handlar om och att Esbo, som enligt avtal ska stå för 72 procent av utgifterna, i så fall gör en motsvarande reservation.
– Vi får inte heller konkreta svar på tidtabellen. Man insinuerar att västmetron försenas, men vi måste få ett tydligt svar om hur mycket, säger Kälviä.
SDP:s Ari Lehtinen är lika förbannad.
– Vi behöver konkreta svar på vad Helsingfors andel är angående riskerna, och hur mycket pengar som redan använts. Vi kan omöjligen godkänna en summa på 10 miljoner för ytterligare överskridningar utan att veta vilka dessa är.
Lehtinen tycker att ärendet är väldigt dåligt förberett.
– Det talades redan 2008 om att passagen måste vara fri i stationernas bägge ändar. Man måste för flera år sedan ha känt till många av punkterna som nu sägs orsaka överskridningen. Det verkar som om man sökt efter orsaker till att budgeten överskridits, säger Lehtinen.
Det är styrelsen för Västmetron som ansvarar för frågan. Lehtinen tycker att stadsstyrelsen i Helsingfors och Esbo nu kritiskt borde fundera på vad som gått snett och vem som klåpat.
– Styrelsen måste redan för 2–3 år sedan ha vetat om att budgeten överskrids så här mycket. Jag tror inte det här ens räcker, säger Lehtinen.
Samlingspartiets Sakari Ora är mer återhållsam.
– Visst är det olyckligt med en så här stor överskridning, men vad kan man göra i det här skedet. Vi kan inte bara dra in hela projektet eller bygga bara var fjärde skena. Allt kan man helt enkelt inte förutse, säger Ora.
"Stationerna blev dyrare"
HST:s vice vd och styrelsemedlemmen i Västmetrobolaget Matti Lahdenranta säger att västmetron är ett specialprojekt och att man helt enkelt inte kunnat förbereda sig på allt.
– Under fem år har helt enkelt mycket hänt. Marknaden beter sig konstigt ibland och byggandet av stationerna har visat sig bli mycket dyrare än man räknande med. Kostnaderna för konsultarbetet har säkert undervärderats men principen har varit att inte lägga 50 miljoner på något man inte varit säker på att blir av, säger Lahdenranta.
Han säger sig fortfarande ha fullt förtroende för Västmetrobolagets vd Matti Kokkinen.
Matti Kokkinen förklarar för sin del att man nog följt noga med budgeten och att styrelsen för Västmetron träffas varje månad.
– Vissa uppgifter har framkommit först i slutet av året, till exempel det som gäller stationen vid Björkholmen.
Han medger att det är olyckligt att konsultkostnaderna överskridits så mycket.
– Det är befogat att fråga om man borde byta konsult men det är lättare sagt än gjort eftersom nästan alla konsulter jobbat för oss med 22 olika planeringsuppdrag.
Kokkinen tror också att budgeten kan stiga ännu också för Esbos del.
– Kostnaderna för Ängskulla station kan exempelvis stiga med 20–30 miljoner, och i Kägeludden har man påträffat dålig berggrund, vilket kan medföra tilläggskostnader. I det här skedet kan vi inte annat än gå vidare.