Västmetron kostar över 900 miljoner euro
Seppo Salo är oroad över att västmetron trissar upp bostadspriserna i Esbo, att den tidigare gröna och naturnära staden fylls med höghus och att stadsborna inte får information om vad allt kostar.
När Seppo Salo i mitten av oktober skrev en insändare i Helsingin Sanomat med många öppna frågor till beslutsfattarna i Esbo sökte han inte svar bara för egen del utan på alla stadsbors vägnar.
– Visst hittar jag svaren på nätet. Men jag tycker att chefer och förtroendevalda i Esbo inte informerar stadsborna tillräckligt väl. Vi har rätt att veta hur mycket västmetron kostar och vem som betalar, säger Seppo Salo.
Hbl har hjälpt honom på traven och fört frågorna vidare till beslutsfattare i Esbo. Här är svaren.
Hur mycket kostar västmetron?
– Över 900 miljoner euro. Grovt räknat går en tredjedel till att gräva ut tunneln, en tredjedel till stationerna och en tredjedel till planering, arbete och spåren.
– När beslutet att bygga västmetron fattades 2007 var budgeten 713 miljoner euro. Ökningen på nästan 200 miljoner beror främst på ökade indexkostnader, alltså högre lönenivå, men också på att berggrunden i Kägelviken var skörare än beräknat så att vi var tvungna att bygga 140 meter betongtunnel inne i tunneln, och det blev dyrt, säger Matti Kokkinen, vd för Västmetron.
Vem betalar metron?
– Staten står för 30 procent av kostnaderna. Esbo och Helsingfors delar på resten så att Esbo står för 72 procent och Helsingfors för 28. Om slutsumman landar på cirka 900 miljoner euro så blir Esbos del 450 miljoner euro. Av den summan flyttar vi sedan över hälften på Helsingforsregionens Trafik, HRT, som i sin tur kommer att skicka räkningar till medlemskommunerna enligt hur mycket deras invånare använder kollektivtrafiken, säger tekniska direktören Olavi Louko.
Hur stor del av driftskostnaderna täcker biljettinkomsterna?
– Kollektivtrafik är en service som samhället bjuder på. Man brukar räkna med att biljettpriserna täcker hälften av driftskostnaderna. Resten står vi skattebetalare för, säger Kokkinen.
– Resan från Mattby till Järnvägstorget kostar lika mycket oberoende av om man tar bussen eller metron. Nästa år stiger regionbiljetten till 5 euro, men vi rekommenderar att folk använder resekortet, det blir billigare, säger Pirkko Lento, avdelningschef på HRT.
Hur ska Esbo korta av lånen som togs för att bygga metron?
– Esbo har lånat drygt 450 miljoner euro. Det är ett långsiktigt lån som ska betalas tillbaka på trettio år. Men vi börjar korta av lånet först 2016, så det är inte på grund av metroprojektet som vi nu tvingas höja skattesatsen, säger Louko.
– När metron kör i gång minskar behovet av busstrafik. Där sparar vi 15 till 20 miljoner per år. När man räknar ihop inkomster för byggrätter och skatteinkomster från nya företag som grundas här så kommer inkomsterna att täcka utgifterna, på lång sikt.
Bostadspriserna längs metrolinjen stiger. Har vanligt folk alls råd att bo i Esbo i fortsättningen?
– Vi är väl alla överens om att boendekostnaderna i huvudstadsregionen är för höga jämfört med resten av landet. Vi försöker få olika byggföretag att bygga husbolag intill varandra, så att det uppstår konkurrens och priserna hålls skäliga.
– Också Esbo bygger bostadshus genom affärsverket Esbo Bostäder Ab och prisnivån på dem är lägre än på fritt finansierade hus. Vi strävar efter att tjugo procent av bostäderna inom varje stadsdel ska vara sådana att alla har råd med dem, som studentbostäder, Ara-hus eller stadens egna hus, säger Markku Markkula, stadsplaneringsnämndens ordförande.
– Det ska finnas bostäder i alla prisklasser i Esbo. Priserna på bostäder i tornhusen i Kägeludden kommer att vara höga, de är dyra hus att bygga, säger Markkula.
Nya Esbobor behöver nya skolor, daghem, gator och hälsovårdscentraler. Betalar de nya stadsborna så mycket skatt att summan täcker dessa investeringar?
– Ja. Under de senaste sextio åren har Esbo vuxit och varit en av de bästa kommunerna i Finland, ekonomiskt sett. Växande kommuner klarar sig betydligt bättre än de som vissnar och tynar bort. Nya stadsbor brukar betala för sin service, på sikt, säger Olavi Louko.