Drick upp äppelskörden
Att musta är ett måste för den som har egna äppelträd. Och nu är tiden inne. Det vet Leila Valtonen som pressat stadsbornas äpplen till must i trettio år.
Det doftar äpplen på långa vägar när vi närmar oss Leila Valtonens musteri Etelä-Kaarelan Tuoremehuasema, som är inhyst i ett frontmannahus i Helsingforsförorten Magnuskärr.
– Sommarsorterna är färdiga nu, man ska inte låta äpplena bli för mogna. Äpplet ska ha vita kärnor om man skär det itu, säger hon.
I Henriksdal fanns ännu i fjol ett musteri men från och med i år basar 70-åriga Valtonen för det enda musteriet inom Helsingfors gränser. I år är det trettionde hösten hon pressar saft åt stadsborna.
– Det finns musterier också i Esbo, Sibbo och på andra orter, säger hon och tillägger att hon får hjälp av både barn och barnbarn ibland.
Musteriet är ett familjeföretag som Leila Valtonen och hennes man grundade 1984. Vem som helst får inte grunda ett musteri och det görs regelbundna hälsogranskningar där det kontrolleras att diverse hygieniska villkor uppfylls.
– Min man och jag köpte saftpressen på 80-talet av några bekanta. De önskade att någon skulle fortsätta med verksamheten så vi tog över. Sedan dess har vi ändå gjort en hel del ändringar och förnyelser på maskineriet.
- Blev det mycket äppelmust? Ta steget vidare och låt en del av saften bli till cider.
- Färskpressad opastöriserad must kan ”vildjäsa”, det vill säga bilda jäst och alkohol naturligt. Till pastöriserad must behöver man tillsätta en påse jäst, förslagsvis champagnejäst. Häll i en jäshink med vattenlås.
- Efter ett par dagar börjar det klucka, då är processen i gång och hinken bör förvaras svalt.
- När kluckandet slutat är det färdigt, det tar mellan några veckor upp till några månader.
- Cidern tappas om och behöver några veckor för att klarna, därefter är den färdig att hällas upp på flaska. Vill man ha bubblor tillsätter man lite socker och väntar några månader till.
- Källa: TT Spektra
När Hbl besöker musteriet håller Tiina Onatsu-Arvilommi på att få sina äpplen mosade till färsk, god – och framför allt – socker- och tillsatsämnesfri äppelsaft.
– Jag har plockat från min egen trädgård i Kottby. Det är första året jag hämtar mina äpplen hit, jag tycker det är dumt att låta dem ruttna på marken, säger hon.
Onatsu-Arvilommi hämtade 12 kilogram äpplen och åkte i väg med 7,5 liter prima äppelsaft. Fyra euro och 80 cent fattigare.
– Det här var tredje gången i sommar. Största delen av skörden finns fortfarande kvar i mina två träd. Men jag orkar inte hämta allt på en gång. Och äta upp dem orkar man inte göra.
– Jag kommer snart igen, ropar hon åt Leila Valtonen som redan håller på att pressa ihop Seija och Kari Luukkonens äppelskörd.
Paret Luukkonen som kommer från Staffansslätten laddar sina äpplen på ett löpande band som transporterar dem till en kross. När äpplena krossats och mosats pressas allt ihop med stora plattor. Saften sipprar sedan genom en sil ner i en hink. Ingenting sätts till.
– Ungefär 60–70 procent av äpplenas vikt blir kvar i form av saft, säger Valtonen.
Saften håller två dagar i kylskåp och vill man inte dricka upp allt på en gång går det bra att frysa ner den. Och ifall det inte finns plats i frysen kan man låta pastörisera saften. Då håller den till och med i rumstemperatur.
Luukkonens har hämtat sina äpplen till Leila Valtonens musteri ”i åtminstone sju år”. Dagens sats – en av många i år – går löst på 30 kilogram. Det ger 21 liter saft för 12 euro.
– Oftast är här kö, särskilt på morgnarna och efter klockan fyra på eftermiddagen. Bäst är det att komma mitt på dagen, säger Kari Luukkonen.
– Vi dricker ungefär två liter äppelsaft per vecka året runt. Vi tar fram en flaska ur frysen och nästa dag är den perfekt att dricka, säger Seija Luukkonen.
– Dessutom har vi blåbär, hallon, hjortron och lingon i frysen. Vi borde åtminstone hållas friska, säger Kari Luukkonen.
I fjol fick de totalt 70 liter äppelsaft trots att de bara har tre äppelträd på tomten.
När vi står och pratar kommer en man med kaptensmössa på huvudet in i det gamla garaget som gjorts om till musteri.
Yrjö Lindroos, också han från Staffansslätten, hämtade över 60 kilogram äpplen till musteriet för några dagar sedan och nu får han tillbaka nästan 50 flaskor pastöriserad äppelsaft.
– De här flaskorna håller många år. Jag har kommit hit nästan varje höst sedan början av 1980-talet, säger Lindroos medan han stuvar in sina lådor i bakluckan på sin bil.
Leila Valtonen arbetade tidigare som laborant och är nu för tiden pensionerad. Men att pressa äpplen, och vid behov också päron, håller henne sysselsatt så länge det finns frukt i träden.
Ser du det mera som en hobby eller som ett jobb?
– Det är nog en hobby. En semesterhobby. Jag tänker hålla på med det så länge det är möjligt.
Valtonen berättar att ett äppelträd ofta ger dålig skörd ifall det gett en bra skörd året innan. Men vädret inverkar också mycket. Om det varit kalla nätter i mars torkar knopparna. I år var blomstringstiden sällsynt kort och pollinerarna hann inte med.
– Vi hoppade liksom lite från vinter direkt till sommar. Dessutom finns det i år en massa fjärilar som heter äpplevecklare och som gör stor skada i frukten. Jag har själv åtta äppelträd här på tomten men nu är det bara sorten Antonov som bär frukt. Veltti är en bra sort men i år är det fattigt med äpplen. Och samma sak är det med Åkerö, säger Leila Valtonen.