Ett nytt bakverk för svenska dagen?
Vad brukar ni äta till kaffet på svenska dagen? Dela gärna med dig av familjens traditioner och skicka in receptet på ditt bästa svenska dagen-bakverk till HBL.
Ska det vara gul-rött eller blå-gult? Borde smaken vara choklad eller inhemska bär? Gör du glasyren av marsipan, socker eller helt enkelt av vispad grädde? Det är helt upp till dig.
Vi utlyste förra veckan en tävling där vi letar efter en bakelse att fira svenska dagen med. Reglerna är enkla, det ska vara något sött och gott som går att servera i portionsbitar. Det är en fördel om receptet är så enkelt att det går att baka både hemma och i stor skala på konditori eller bageri.
Det är lite bråttom med att ta fram det vinnande receptet, för bakelsen ska förstås presenteras på svenska dagen. Tävlingstiden går ut måndagen den 26 oktober. Då kommer en jury bestående av Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt, etnolog Yrsa Lindqvist på Svenska litteratursällskapet och mig Petra Miettinen i egenskap av HBL:s dagboksredaktör att gå igenom alla inskickade recept och utse en vinnare.
– Jag är ganska kräsen när det gäller bakelser, de ska både se goda ut och smaka gott, annars väljer jag att inte äta dem alls, säger Hasselblatt.
Hon förknippar bakelser med deras historia och gillar att läsa gamla kokböcker för att lära sig mera.
– Det är fascinerande. Jag gillar exempelvis Napoleonbakelsen, den hör till min barndom men har ett visst retrovärde, den har goda chanser att göra comeback. En annan favorit är potatisbakelsen, den har en lokal förankring och passar dessutom utmärkt till Marthornas tema i höst, potatisen.
Eftersom många bakelser förknippas med historiska personer eller händelser uppstår snabbt en fråga: Går det att skapa en ny tradition kring en bakelse? Kan man beställa ett recept som slår igenom? Ja, säger Andrea Hasselblatt. Tvivelaktigt, svarar Bo Lönnqvist, professor emeritus och författare till boken Bakelser, en studie i lyxens kulturella formspråk.
– Idén att skapa en finlandssvensk bakelse är av "modell Strömsö". Traditioner skapas inte på det sättet. Det krävs att ett bageri med konditor gör den konstfärdiga skapelsen, att den får ett fantasifullt eller historiskt namn, att den marknadsförs effektivt och framför allt att bakelsen ritualiseras i tid och rum. Svenska dagen är en alltför färglös kontext för ett sådant företag, säger Lönnqvist.
– Visst går det att skapa nya traditioner, men man får jobba hårt för det. Det krävs att bakelsen blir ett varumärke som marknadsförs och lyfts fram varje år, annars glöms den snart bort. Det bästa vore om något större bageri tog den med i sitt sortiment, säger Hasselblatt.