De finskspråkiga på Åland håller tyst
Den finska minoriteten på Åland är stor och tyst. Trots att fem procent av invånarna har finska som modersmål ordnas ingen hemspråksundervisning. De andra språkminoriteterna växer i öriket och tros snart börja ställa krav på självstyrelsen.
Oscar Blomster, 9 år, talar väldigt bra finska. Det är hans första språk, även om svenskan kom nästan samtidigt, och har nu blivit starkare. Oscar och hans bror Oliver, 8 år, är födda på Åland, men mamman Tarja Blomster som kommer från Uleåborg talar konsekvent finska med pojkarna.
När Oscar börjar i femte klass ska han börja läsa finska. Det gör han tillsammans med klasskompisar som inte kan ett ord finska.
– Jag skulle önska att de som har finska som hemspråk skulle få undervisning på en annan nivå än hur den ser ut i dag. När en tioåring sätts på att självständigt göra svårare uppgifter ska han ha bra självdisciplin för att inte börja störa andra, säger Tarja Blomster.
På Åland ordnas modersmålsundervisning endast på svenska. Barnen som har till exempel thai, ryska eller estniska som modersmål har ingen möjlighet till hemspråksundervisning. Det har inte heller finskspråkiga, trots att de utgör nästan fem procent av Ålands befolkning, en lika stor andel som svenskspråkiga i Finland.
Bland annat detta kritiserade Mikael Sjövall i en kolumn i Hbl i början av januari och blåste liv i den gamla språkdebatten.
Tidigare fick eleverna i en del åländska skolor välja mellan tre nivåer av finska och de som talade finska hemma hamnade i den mest avancerade gruppen. I dag är nivågrupperna avskaffade och i stället ska eleverna erbjudas individualiserade uppgifter. I praktiken beror det på läraren vilken sorts finskundervisning de elever som redan kan språket får.
Ålands utbildningsminister Johan Ehn (M) säger att det är svårt att skapa en minoritetslösning i en minoritetslösning. Enligt honom finns det en risk att hemspråksundervisning i finska skulle motverka Ålands självstyrelse.
Finsk reklam irriterar
Det är vardagsmorgon i Mariehamn och nästan fullsatt på Café Julius, döpt efter den lokala hjälten Julius Sundblom som kämpade för Ålands återförening med Sverige. Pensionerade yrkesfiskaren Kaj Mattsson är lite trött på hela debatten om Ålands enspråkighet. Enligt honom handlar det mycket om finländarnas okunskap om Åland.
– Det här är något som bestämdes under Nationernas Förbund. Den vanliga ålänningen har inte bestämt det.
Tvärs över Torggatan på Café Havtorn sitter Carl-Johan Welander, som gjort sin karriär inom handeln.
– När du flyttar till Åland vet du att det är svenska som gäller. Inte far du till Sverige heller och vill ha allt på finska, säger han.
När man pratat med några ålänningar om finskan börjar svaren likna varandra. Alla anser att det är en fördel på arbetsmarknaden att kunna finska, men få är själva bra på finska. De välkomnar finnar till Åland och längtar inte efter självständighet. De köper mat i finska förpackningar men kan reta sig på finsk reklam som skickas hem till dem. De säger att Åland är enspråkigt svenskt och att man ska ta seden dit man kommer.
Carl-Johan Welanders fru är finskspråkig, men hon talade aldrig finska med parets nu vuxna son. Sonen lärde sig språket först när han valde att gå gymnasiet på fastlandet.
Många vittnar om att det ännu på 80-talet ansågs fult att tala finska på stan. Dagens unga finsktalande föräldrar, som Tarja Blomster, anser däremot att det är viktigt att lära barnen de båda språken. Det har hänt att främlingar har kommit och berömt henne för att hon talar finska med pojkarna.
Tarja Blomster i sin tur berömmer Åland: det är litet, tryggt och vackert. Själv lärde hon sig god svenska på ett år och har aldrig upplevt problem som finsktalande på Åland. Däremot tror hon att det kan komma en dag då pojkarna vägrar att tala finska. Det har hänt flera bekanta.
- 4,8 procent av Ålands befolkning, nästan 1 400 personer, har finska som modersmål.
- Sammanlagt talas det cirka sjuttio språk på Åland. Antalet invånare med annat modersmål än svenska eller finska har ökat från knappt 400 personer år 2000 till drygt 1 700 personer 2012.
- Åland är självstyrt och enspråkigt svenskt. Självstyrelsen är resultatet av en kompromiss som uppnåddes i Nationernas Förbund 1921 efter att Finland blivit självständigt och Åland velat återförenas med Sverige.
- På Åland ordnas inte hemspråksundervisning för elever som har annat modersmål än svenska, till skillnad från Finland och Sverige. Forskare anser att det är viktigt för barnen att kunna sitt modersmål för att kunna lära sig andra språk.
- Självstyrelselagen förbjuder inte hemspråksundervisning eller till exempel finska daghem. Man kan grunda ett privat finskt daghem på Åland men det skulle i dagsläget inte få finansiering av de åländska kommunerna.
- Källa: Svenska språköar och finska utskär, tankesmedjan Magma.
Tyst minoritet
Den finska minoriteten på Åland är stor och osynlig. Det är ytterst få som klagar eller ställer krav.
Leena Raitanen, ordförande för de finskspråkigas förening Ahveniset, betonar att föreningen inte vill blanda sig i språkpolitiken. Dess uppgift är att vara en miljö där finskspråkiga träffas, och man anordnar evenemang från musiklekskola till fisketävlingar.
Raitanen säger att de finnar som valt att flytta till Åland och stanna kvar har accepterat att det är svenska som gäller. Många är väldigt nöjda med sitt liv på Åland.
– Sedan finns det den andra sidan, den känslomässiga. Jag vet att det finns människor som tycker att det är ganska jobbigt att läsa i tidningen att nu har det stått på finska igen någonstans. Att det alltid är ens eget modersmål som inte är rumsrent.
På drygt tio år har antalet invånare med annat modersmål än finska eller svenska mer än fyrdubblats på Åland. Snart kommer de att börja ställa krav på till exempel hemspråksundervisning, tror Raitanen. Däremot tror hon inte att kraven kommer från finskspråkiga.
Ålänningar fullt ut
Jouko Kinnunen är en av de få som offentligt talat för finnars rättigheter och modersmålsundervisning på Åland.
– I dagsläget står ingen upp för den finska minoriteten, utan fem procent offras för majoritetens skull. Statsmakten har ingen behörighet och landskapsregeringen har ingen skyldighet att göra det, säger han.
Tidigare kunde han få hotfulla samtal efter att ha uttalat sig för finskan i de lokala medierna. Tvåbarnspappan fortsätter att prata, men hans inställning har mjuknat. Han vill inte ändra på lagen utan ser möjligheter för mer individualiserad språkundervisning inom de nuvarande ramarna.
Enligt honom har väldigt lite hänt för finskan sedan han flyttade till Åland 1996.
– Jag har också börjat fundera på att den här är en jätteviktig sak för mig, men är den viktig för mina barn? Åland är det enda stället de har bott på. De är ju ålänningar fullt ut.