Mary Gestrin: Kvalitet avgör, inte kön
Om vi införde beslut om könskvoter skulle det ske på bekostnad av de konstnärliga kriterier som har uppställts för prisen, skriver kommunikationschef Mary Gestrin när kulturredaktionen erbjöd en möjlighet att bemöta kritiken mot den ojämna könsfördelningen bland NR-pristagarna.
Nordiska rådets priser delades ut i Reykjavik i tisdags. Fredrik Sonck kommenterade könsfördelningen mellan pristagarna i en kolumn på HBL.fi 28.10.
Jag är den första att hålla med om att fördelningen är skev. Att bara en kvinna får rum på listan över pristagare i de fem kategorierna litteratur, film, musik, barn- och ungdomslitteratur och miljö är illa. Att det såg lika ut i fjol gör saken ännu värre.
Ändå är det här ett missförhållande som vi på Nordiska rådet inte kan göra något åt.
Besluten om vilka som skall få priserna fattas av fem av varandra helt oberoende juryer, med medlemmar från de nordiska länderna som alla är experter på sitt respektive område.
Jurymedlemmarnas uppgift är att förhålla sig strikt till kvalitet och kompetens. De fem prisjuryerna jobbar parallellt och fattar sina beslut självständigt, och koordinerar alltså inte sina beslut med de andra kategoriernas juryer.
Bland de nominerade i samtliga kategorier fanns både kvinnor och män, väldigt starka kandidater av bägge könen. Jurybesluten ledde till den situation Sonck beskriver. Endast en av dem som steg upp på scenen på prisgalan i Reykjavik var kvinna. Ingen av dem var heller från Finland.
Om vi införde beslut om könskvoter, och kanske också nationella kvoter, skulle det ske på bekostnad av de konstnärliga och kvalitativa kriterier som har uppställts för prisen. Den musiker som är bäst kanske har "fel" kön för att litteraturpristagaren har samma, och den författare som är bäst kanske kommer från "fel" land eftersom miljöpristagaren kommer från samma. Alltså måste någon av dem bytas ut – men enligt vilka kriterier beslutar man vem?
Jag håller med Sonck om att prisfördelningen ger orsak att ställa några frågor.
Finns det någon förklaring till att männen dominerar så starkt bland pristagarna? Finns det också på detta område ett glastak som kvinnor har svårt att krossa? Är priskriterierna formulerade så att de gynnar män?
Könsbalansen i de fem juryerna är jämn. Och ett är säkert: Svaret på hur det gick så här både i år och i fjol kan inte vara att män per definition är bättre än kvinnor.
Mery Gestrin är kommunikationschef vid Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet