Framtiden finns i mat som kryper
Ska klimatmålet nås måste vi tänka om och ändra våra vanor, inte minst när det gäller mat. Nya inslag på menyn blir då bland annat insekter och fula frukter. Det kan låta konstigt och oaptitligt i dag, men rätt snart lär det bli vår nya, gemensamma vardag.
Jordens befolkning ökar, om än i något långsammare takt än tidigare. År 2025 beräknas det finnas åtta miljarder människor och den siffran ökar till tio miljarder 2100, därefter tror experterna på en minskning. Men klimatet har inte tid att vänta. Ska vi undvika att jorden värms upp med mer än två grader, vilket kan leda till oöverskådliga konsekvenser, krävs det åtgärder och ändrade vanor redan nu.
Här är det också, glädjande nog, förändringar på gång. Man kan urskilja två trender i vår del av världen: ett ökat intresse för insekter som föda och större fokus på matsvinnet.
I 80 procent av världens länder är insekter en naturlig del av dieten. På vissa platser äts de som delikatesser, medan de i andra delar av världen är en vardaglig ingrediens och en av de viktigaste proteinkällorna.
Undantaget är USA och Europa, som hittills har haft svårt för insekter på matbordet. Men det finns undantag. Lena Huldén till exempel som är docent vid Helsingfors universitet, berättad i en intervju i HBL för något år sedan att hon själv föder upp insekter, som till exempel mjölmaskar, och äter dem.
Huldén är inte ensam. Intresset för insekter som föda växer även i Europa och tar sig olika uttryck. Noma i Köpenhamn, som är en av världens allra bästa restauranger, har i flera års tid serverat myror, fermenterade gräshoppor och syrsor. Restaurangens experimentlabb, Nordic Food Lab, har fått anslag från en dansk stiftelse för att utforska hur insekter kan integreras i vår föda.
Det största praktiska hindret i dagsläget är att EU förbjuder både att odla och att sälja insekter som människoföda. I Sverige har ett antal insektssäljande företag som Hakuna Mat och Qvicket tvingats stänga sin verksamhet i butiker och på nätet trots att man försökt kringgå dessa bestämmelser genom att tydligt markera att insekterna inte är människoföda (trots att de är framtagna för att ätas av människor) utan enbart djurfoder.
Här kan det dock bli ändring inom en rimlig framtid. Även EU har insett att insekter är framtidsföda och håller på att snabbutreda frågan. I oktober kom en första rapport från EU:s livsmedelsorgan, EFSA, där man konstaterade att riskprofilen för insekter när det gäller miljö, kemikalier, allergier med mera inte var högre än för organisk föda.
I rapporten slås också fast att det finns miljömässiga, säkerhetsmässiga och ekonomiska fördelar med att använda insekter som föda. Tre EU-länder har också genomfört egna riskbedömningar. Det mesta pekar med andra ord på att EU relativt snart kommer att godkänna insekter som livsmedel.
I USA har man kommit längre. Där råder inget livsmedelsförbud, utan den främsta anledningen till att inte fler äter insekter är psykologiska. Folk tycker att det är lite otäckt, och ger associationer till kryp och slem (samma uppfattning finns naturligtvis även hos européer).
Den inställningen försöker insektsentusiasterna att ändra på. Särskilt tydligt är det i Kalifornien, där kockar, entreprenörer och små uppstartsföretag ständigt kommer på nya sätt att tillaga, presenteras och marknadsföra insekter som något riktigt gott att stoppa i munnen.
Att det sker just i Kalifornien beror både på innovationsklimatet och, kanske viktigare, delstatens stora invandrargrupper från Asien och Latinamerika, kontinenter där man är vana att äta insekter.
Om insekter som människoföda fortfarande kan vara komplicerat och ovant för många är den andra mattrenden för miljöns skull desto mer självklar – att minska matsvinnet.
Här kan vi konsumenter verkligen göra skillnad. Visst slängs det mycket mat i producentledet, men 35 procent av matsvinnet i Finland står hemmahushållen för, enligt siffror som Marthaförbundet presenterade i anslutning till sin kampanj ”Svinnkampen”. Bland det som slängdes var 22 miljoner kilo frukt och grönt.
Just frukt och grönt har blivit något av en symbol för det onödiga matsvinnet. På många ställen i världen pågår olika aktiviteter som går ut på att få konsumenter att köpa krokiga morötter och knöliga tomater, eftersom de smakar precis lika gott som de perfekta. ”Fula frukter” på olika språk har blivit ett statusbegrepp.
Det började för ett par år sedan i Frankrike, när livsmedelsjätten Supermarché startade en kampanj kring ”skämmiga” frukter, som kunderna ratade på grund av ogrundade estetiska fördomar. Kampanjen blev så framgångsrik att det efter ett år såldes fula frukter i kedjans alla 1 800 butiker.
I land efter land har Intermarché fått efterföljare. Bland stora kedjor, som Sainsbury och Tesco i Storbritannien, liksom Coop i Sverige. Ibland, som i Tyskland och USA, är det främst entreprenörer och små företag som Culinary Misfits, Imperfect Produce och Raley’s som får medial uppmärksamhet.
När det gäller svenska Coop ingår satsningen på fula frukter i en större strategi med fokus på att stärka företagets miljöimage. Coop blir första livsmedelskedja i Sverige som erbjuder kunderna billigare, fulare, men smakmässigt likvärdiga frukter och grönsaker.
I pressmaterialet konstateras att när man till exempel slänger en avokado slänger man samtidigt de 200 vattenlitrarna som krävs för att producera den och det är inte hållbart i längden. Det är inte ytan som räknas, utan smaken. På så sätt vill Coop bidra till att minska svinnet.
I Finland är fokus inte främst på de fula frukterna, och miljöaspekterna, utan snarare matsvinnet i största allmänhet och att maten kan komma till nytta i andra sammanhang. Förutom Marthaförbundets ”Svinnkampanjen” servades det till exempel gratis soppa, gjord på skänkta grönsaker som annars skulle ha gått till spillo, under Spillveckan, för att påminna om matens värde.
I Vanda har det öppnats en logistikcentral för kasserad mat som fungerar som mellanhand mellan affärerna som donerar överbliven mat och olika organisationer som delar ut den till behövande.
Oberoende av var man lägger fokus står vår matkonsumtion inför stora förändringar. Frågan är bara hur snabbt vi konsumenter är beredda att ställa om till dessa nya vanor.
Bengt Wahlström
är civilekonom, omvärldsanalytiker
och författare med framtidsfrågor som specialitet.
Läs mera:
EU:s matorgan EFSA:s pressrelease kring rapporten om insekter som människoföda: http://www.efsa.europa.eu/en/press/news/151008a
Artikel i Huffington post om insekter som människoföda: http://www.huffingtonpost.com/2015/05/06/eating-bugs-mainstream_n_720636...
Coop pressmeddelande om fula frukter: https://www.coop.se/Globala-sidor/Pressrum/Pressmeddelanden---Coop-och-K...
Artikel i The Guardian om ”Ugly fruits”: http://www.theguardian.com/sustainable-business/misshapen-fruit-vegetabl...
Marthaförbundets hemsida kring Svinnkampen: http://martha.fi/sv/start/projekt/svinnkampen/