Grannarna i väst visar vägen
Stockholm och Köpenhamn är vid sidan av Oslo nordiska huvudstäder med snabba klimatambitioner. Helsingfors skyndar långsammare.
Städerna står för cirka 80 procent av världens energiförbrukning och koldioxidutsläpp. De nordiska ländernas huvudstäder vill föregå med gott exempel inom klimatarbetet. De har visat upp sig från sina bästa sidor vid Nordiska ministerrådets paviljong under klimatmötet i Paris.
Alla fem nordiska huvudstäder har undertecknat Borgmästaravtalet, som avser att överträffa EU:s målsättning om 20 procent minskade klimatutsläpp till 2020, men de skyndar i olika takt.
Köpenhamn koldioxidneutralt 2025
Köpenhamns koldioxidutsläpp har minskat med 30 procent på tio år samtidigt som ekonomin har vuxit med 18 procent och befolkningen ökat med 15 procent. Målet är att bli världens första koldioxidneutrala huvudstad redan om tio år. Det ska ske med koldioxidneutral fjärrvärme och en elproduktion som överskrider stadens behov redan om tio år.
Totalt ska klimatutsläppen minska med 1,2 miljoner ton. Energiproduktionen ska bidra med 78 procent av den minskningen. Här behövs 360 megawatt vindkraftskapacitet, ett nytt biobränsledrivet kraftvärmeverk samt utfasning av fossila bränslen. Därtill kommer lågenergibyggnader, mer cykling, biogas- och hybridbussar samt el- och vätgasbilar.
Stockholm fossilfritt 2040
Europas första miljöhuvudstad har minskat koldioxidutsläppen per person med 25 procent, 2,9 ton, och målet är lagt vid 2,3 ton per person om fem år. Stockholms långsiktiga mål år att vara helt oberoende av fossila bränslen till 2040.
Stockholm har kommit långt med investeringar i fjärrvärme och ökad användning av biobränslen. Nästa år ska ett nytt biobränslebaserat kraftvärmeverk förse 190 000 hushåll med värme och producera 750 gigawattimmar el. Målet är att samla in 70 procent av allt matavfall för tillverkning av biogas. I dag drivs samtliga sopbilar, 300 bussar och lastbilar samt över 10 000 bilar med biogas.
Helsingfors dröjer
Helsingfors mål är att bli koldioxidneutralt 2050 eller 25 år efter Köpenhamn. Trots att koldioxidavtrycket per person har minskat med 37 procent sedan 1990 är det fortfarande stort jämfört med andra europeiska städer. Helsingforsarna ska ned från dagens 4,7 ton till 400 kilo per person till 2050, eller minus 94 procent sedan 1990.
Helsingfors största utmaning är uppvärmningen som till 90 procent är kolbaserad. Avvecklingen av Hanaholmens kraftverk är ett steg mot mindre utsläpp. Stadens klimatplan för 2050 bygger på övergång till förnybar energi, ökad energieffektivitet och en starkare kollektivtrafik.
I februari 2014 föreslog gröna politiker i stadsfullmäktige att östra delen av Mannerheimvägen, från Stockmann till Posthuset, skulle bli bilfri.
Reykjavik ska bli tätare
Reykjaviks el- och värmeproduktion är redan helt förnybar (bergvärme och vattenkraft), men utsläppsfri är staden inte. Målet för utsläppsminskningar är satt vid 35 procent till 2020 och 73 procent till 2050, jämfört med 2007. Det kräver nya resvanor och en förtätad stadsstruktur samt kompensation för utsläpp genom plantering och bättre avfallshantering.
Kollektivtrafiken är lösningen. Kollektivtrafikens andel av de dagliga resorna till och från arbetet har visserligen trefaldigats men ligger ändå bara vid 12 procent. Genom planering och bättre infrastruktur i trafiken ska staden förtätas och transportbehovet minska. Reykjavik ska satsa mer på cyklar tack vare korta avstånd. Över hälften av bilarna ska köras på hållbar energi redan 2030.