Målet: Inga bilar i centrum av Oslo
Om femton år ska Oslo vara en fossilfri stad, enligt stadsfullmäktiges plan. Det ska ske genom en klar minskning av biltrafiken och ett centrum utan bilar. Bra för trivseln säger förespråkarna. Orealistiskt menar kritikerna.
Vardag i december på Biskop Gunnerus gate i centrala Oslo och eftermiddagsrusningen börjar anas. Bilar, spårvagnar och bussar tar sig förbi järnvägsstationen och vidare genom staden.
Några kvarter bort korsar Kari Fangel och Mette Aabye vägen. Nu får de se upp för bilar, men enligt den miljöplan som en majoritet av kommunfullmäktige nyligen presenterat ska det inom fyra år knappt finnas några fordon här alls. Centrum ska nämligen bli bilfritt.
En bra idé menar Fangel, och tycker att det kunde ha gjorts redan för tjugo år sedan, innan biltrafiken ökade till de mängder vi ser i dag. Samtidigt har hon och Aabye ändå sina dubier.
– Hur ska min väninna med funktionsnedsättning ta sig fram, eller min synskadade vän, undrar Aabye.
Och kollektivtrafiken, den är enligt dem inte alls tillräcklig i staden, för även om det går bussar, metro och spårvagn finns det tider då man måste vänta för länge, menar de.
Andra än centrumborna kör
Arbeiderpartiet och Miljøpartiet De Grønne tog över makten i stadshuset i kommunalvalet i höst, från bland annat borgerliga Høyre, och lanserade strax därefter sina mål. Drivande är inte minst miljöpartiet som med drygt åtta procent av rösterna gjorde något av ett succéval.
Avsikten är att utsläppen av växthusgaser ska minska med hälften fram till 2020, och vara hela 95 procent lägre 2030. Det här även om staden samtidigt växer fort, med en busslast invånare per dag.
– Den viktigaste åtgärden är att reducera antalet bilar, säger Eivind Trædal, ledamot för De Grønne.
Biltrafiken står för 60 procent av utsläppen i staden och målet är att få bort en tredjedel av bilarna inom femton år, säger han.
Ett centrum utan bilar är den åtgärd som väcker mest uppmärksamhet, och har varit uppe också på klimatmötet i Paris där den gröna borgmästaren varit på plats.
Problemet är enligt Trædal inte de som bor i absoluta centrum, de är bara omkring tusen, utan alla de som kör in till staden för arbete och shopping.
– I dag orsakar de som kör bil i staden stora kostnader för andra, som de inte betalar för.
Ett bilfritt centrum är ändå sett till klimatpåverkan inte det mest betydelsefulla. Det handlar i hög grad om trivsel och symbolik menar han. Viktigare är att göra körandet mindre attraktivt i staden i stort. Parkeringsavgifterna ska upp med det dubbla, vägtullarna ska ändras så att samåkning utanför rusningstrafik uppmuntras och parkeringsplatserna ska bli färre.
De rödgröna vill också stoppa en utbyggnad av motorvägen in till centrum västerifrån. Det kan ändå bli svårt eftersom det handlar om ett gemensamt projekt med grannkommunerna och den borgerliga regeringen, som vill ha satsningen och öka kapaciteten på vägen. I dag uppstår tidvis långa köer.
Kung till fots?
Gunnar Larssen är direktör på köpmännens intresseorganisation OHF, med 2 400 både mindre och större affärer i Oslo som medlemmar. Kontoret finns vid Karl Johans gate. Han pekar upp mot slottet och ner mot järnvägsstationen och berättar att stråket används av 85 000 personer per dag.
– Det är mer än de använder Strøget, säger han och hänvisar till den kända gågatan i Köpenhamn.
Redan i dag är stora delar av Karl Johan stängd för persontrafik och en del sidogator likaså. Det är Larssen nöjd med. Men planen på ett bilfritt centrum innanför hela den så kallade Ring 1 anser han är orealistisk.
– När kungen ska öppna Stortinget kan han inte åka bil dit. Så kanske vi får se honom gå i stället, säger han skämtsamt.
Allvarligt talat räknar han upp exempel som enligt honom visar att det inte går att stänga av hela det inre av huvudstaden. Det skulle inte gå att möta folk på järnvägsstationen med bil, bilarna på färjorna från Danmark skulle inte kunna köra i land, många parkeringshus skulle stå tomma ...
Politikerna bakom förslaget har meddelat att de kommer att söka lösningar på de här frågorna. Gunnar Larssen anser att undantagen som krävs är så många – uttryckningsfordon, varuleveranser, hantverkare måste kunna köra ända fram – att det i stället vore bäst att tala om ett utvidgat nät av gågator.
Och dem ser han gärna. Bland annat det norska transportekonomiska institutet har kommit fram till att fotgängarstråk ofta påverkar handeln positivt.
Också de borgerliga i stadsfullmäktige är kritiska till att ett så stort område skulle stängas för biltrafik och kallar det en "dramatisk åtgärd" som skulle påverkar butikerna och invånarna negativt.
Andra åtgärder
Andreas Nilsen vandrar med barnvagn längs gågatudelen av Karl Johan. Han gillar planerna men är rädd för att det kommer att bli en hel del trafik ändå. I dag är servicetrafiken omfattande också på de snuttar som är gågator, för att inte tala om de gator där alla bilar är tillåtna.
– Får man bort dem kunde man utnyttja cykel. Nu är det väldigt mycket trafik och det är otrevligt att röra sig.
Det är också avsikten. I dag tar sig bara 5 procent av invånarna i Oslo fram med cykel medan målet, enligt ledamoten Eivind Trædal, är 25 procent. Ett sätt att främja en ökning är att ge bidrag till dem som skaffar sig en elcykel, för en sådan kan enligt honom vara bra att ha i den kuperade staden.
Men också annat ska till för att målet om en fossilfri stad ska nås. Kollektivtrafiken ska också byggas ut, bussarna ska bli fossilfria, byggnadernas energiförbrukning ska ner och förhoppningen är att koldioxidutsläppen från en stor sopförbränningsanläggning ska börja renas – men också det kräver regeringens vilja.
Läs om hur de övriga nordiska huvudstäderna ser på klimatfrågan. Hur placerar sig Helsingfors?