Vänsterförbundet presenterade sin skuggbudget på tisdagen.

Till alla andra delar ryms den inom regeringen ramar – med undantag för partiets stimulanskanon, den tillfälliga momssänkningen under 13 månader.

Statiskt skulle den innebära ett bortfall på 1,6 miljarder i statens skatteintäkter, men Vänsterförbundet räknar med att konsumtion och tidigarelagda köp- och investeringsbeslut inom landet skulle fge dynamiska effekter. Riksdagens informationstjänst som stått för kalkylerna kan ändå inte bedöma de dynamiska effekterna, därför är underskottet i VF:s skuggbudget 1,55 miljarder större än regeringens budgetproposition.

– För den långsiktiga ekonomiska hållbarheten är det inte underskottet i nästa års budget som räknas, utan hur vi får upp sysselsättningen och tillväxten. Den åtstramningspolitik som gjots i Finland och Europa har inte lyft oss, utan bara förlängt bedrövelsen, säger riksdagsledamot Kari Uotila.

Idén till en tillfällig momssänkning är lånad från Storbritannien.  Enligt Uotila är räntestimulans inte möjligt då räntorna redan är obefintliga. 

– Medan en deflation brukar innebära att folk skjuter upp sina köp- och investeringsbeslut skulle en tillfällig momssänkning nnebära att det inte lönar sig att skjuta upp dem, utan genomföra dem nu, säger Uotila.

Momssänkningens inverkan på prissättningen är däremot inte garanterad. De momslättnader som införts på livsmedel och inom restaurang- och frisörsbranscherna har enligt VATT inneburit en viss sänkning av konsumentpriset men en väldigt liten inverkan på sysselsättningen, särskilt i arbetsintensiva frisörsbranschen. 

Kari Uotila säger att det då inte varit fråga om totala momssänkningar.

– En sänkning i alla momsklasser skulle utgöra en kännbar skillnad för småföretagare och speciellt för dem som nu kämpar på existensens brant, säger Uotila.

– I försöket med frisörerna syntes det i sysselsättningen på det sättet, att sysselsättningsläget inte försämrades. Arbetslösheten ökade då försöket var slut, säger Paavo Arhinmäki.

Momsdraget har en stark fokus på just hemmamarknaden. Finland är ändå exportberoende.

– Det här är den del som fokuserar på den inre marknadens köpkraft, men utöver det så stöder vi också exporten i vår skuggbudget, i form av satsningar på forskning och innovation, säger riksdagsledamot Li Andersson.

– Dessutom satsar vi mer på byggnad och bostadsproduktion så visst finns här också "betongstimulans", säger Andersson.

Hon ser regeringen satsningar på vägbyggen i de så kallade spjutspetsprojekten som ett tecken på att också regeringen valt att stimulera.

– Men till sin helhet för regeringen en åtstramningspolitik.

VF:s ordförande Paavo Arhinmäki understryker att om man tar bort momssatsningen ur skuggbudgeten så skulle underskottet vara mindre än i regeringens förslag.

– Det visar att man kan göra helt annorlunda val också inom regeringens ramar, för vi har inte valt att skära ner i omsorgen och skolan, säger Arhinmäki.

VF motsätter sig nedskärningar i universiteten, indexhöjningar av bidrag, rälstrafiken och biståndet.

Intäkter som partiet föreslår är skärpt skatt i de övre inkomstklasserna, men ett större avdrag på kommunskatten. VF föreslår också att beskattningen av kapitalinkomst skulle vara enligt samma skala som förvärvsinkomstskaten, vilket partiet beräknar att skulle ge närmare en miljard i skatteintäkter.