SFP vill väcka upp kommunreformen
– Vårddebatten har hakat upp sig specialistvårdens villkor. Vi tror fortfarande på modellen med starka primärkommuner, säger Anna-Maja Henriksson (SFP). För första gången har SFP gjort upp en skuggbudget, efter årtionden i regeringen, och den presenterades på tisdagen.
Jämfört med regeringen är slutsumman densamma, och underskottet också. Partiet har ändå valt att lägga tillbaka största delen av de nedskärningar som berör bistånd, barn och utbildning, och satsar också på pensionärerna och en höjd flyktingkvot.
Nedskärningarna skulle i SFP:s modell komma från osthyvlande i regeringens så kallade spetsprojekt.
– De är delvis en chimär eftersom regeringen sparat i ordinarie budgeten och sedan lagt tillbaka pengarna via spetsprojekten. En del av dem vill vi gärna behålla, som dem som berör utbildning. Men andra projekt inom bioekonomin som går ut på att samla stubbar ur skogen är inte så mycket spetsprojekt som ägnade att tilltala Centerns väljare, säger partiordförande Carl Haglund.
Medan regeringen grälat om vårdreformen har SFP förberett en egen modell, som går tillbaka till den startpunkt där Katainens regering började - kommunreformen. Enligt SFP borde den primära social- och hälsovården finnas i kommunerna men de ska ha ett underlag på minst 20-50 000 invånare, enligt den kommunreformsmodell som aldrig blev av i den förra regeringen. Kommunsammanslagningarna skulle ske via ekonomiska incitament, vilket påminner om den ännu tidigare, så kallade Paras-modellen.
– Tanken då handlade om att skapa en jämlik social- och hälsovård, och om primärvården. Nu har debatten fastnat i totalintegrationen av alla vård, vilket också är viktigt, men den tycks ske bara på den mest specialiserade vårdens villkor, säger gruppordförande Anna-Maja Henriksson.
Hon anser att en återgång till kommunmodellen skulle bespara landet "åratal av gräl" om alla konkreta problem som inte är lösta, som fastigheter, personal och arbetsgivare.
Plock ur SFP:s skuggbudget
• Samma underskott som regeringens förslag
• Lättare inkomstskatt, men i stället en höjning på 0,5 procentenheter i momsen
• 250 miljoner mer till biståndet, vilket skulle krympa nedskärningen i biståndet till -50 miljoner, främst från bilateralt bistånd
• Höjning av flyktingkvoten till 2500
• Reform av det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet: förkortad stödperiod till 350 dagar, men i en högre summa de först 100 dagarna
• 11 miljoner tillbaka till VR för den nedläggningshotade trafiken
• Satsar mer på vuxenutbildningen, vill behålla subjektiva rätten till dagvård, klasstorlekar. Backar en del av nedskärningarna i universiteten.
• Pensionärernas bostadsbidrag på nuvarande nivå 2016