Parisavtalet måste skruvas upp efterhand
Det klimatavtal som ska finslipas i Paris leder mot 2,7 graders global uppvärmning. – Det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt, säger FN:s klimatboss.
Med fyra veckor kvar till FN:s klimattoppmöte heter det att det avtal som ska finslipas i Paris måste få en "dynamisk egenskap" för att fungera. Avtalet bygger på ländernas frivilliga löften om utsläppsminskningar, som nu har räknats ihop.
– Den goda nyheten är att vi har tagit ansenliga steg i rätt riktning. Dessvärre räcker det inte till, säger klimatkonventionens generalsekreterare Christiana Figueres.
Flera oberoende analyser visar att den globala medeltemperaturen riskerar att öka med 2,7 grader till utgången av det här seklet, jämfört med förindustriell nivå, även om alla löften uppfylls.
Uträkningarna är i linje med klimatkonventionens rapport som visar att världens länder är beredda att strypa koldioxidutsläppen med 4 gigaton på 15 år. Eftersom det leder mot närmare +3 grader då målet är högst 2 grader kommer Parisavtalet inte att räcka till som sådant.
Därför driver bland andra EU och USA på att avtalet måste ha en dynamisk egenskap, innehålla en mekanism, som tillåter att ribban höjs efterhand.
– Frankrike har lobbat hårt för det, och tanken har ett ganska brett stöd, säger Finlands chefsförhandlare Harri Laurikka.
Ett alternativ som nämnts är att parterna till exempel vart femte år ser över hur långt från tvågradersspåret man ligger, och hur mycket mer som behöver göras.
– Den mekanismen gör avtalet dynamiskt, och det är en fundamental skillnad till Kyotoprotokollet. Det var statiskt efter att man en gång hade slagit fast målnivån, säger Christiana Figueres.
Knappast bindande
För att Parisavtalet ska fungera måste parternas löften också förankras i avtalet. Kyotoprotokollet var juridiskt bindande, men trots det syndade vissa länder, eller bara hoppade av. Ingen sanktionerades.
– Historien har visat att ett bindande avtal inte nödvändigtvis ger bästa resultat, det är ingen garanti. Paradoxalt nog kan bristen på yttre tvång öka chansen att länderna ska implementera sina åtaganden, säger Figueres.
Detta blir en tvistefråga i Paris. Tipset är att själva avtalsstommen blir juridiskt bindande, men inte bilagorna där bland annat de nationella löftena skrivs in. Det skulle underlätta en ratificering av avtalet till exempel i USA och Kina.
Man bör minnas att nära på alla länder inte alls är pigga på ett klimatavtal, fastän Figueres diplomatiskt berömmer hela världen för ett enastående engagemang. Vissa av konventionens parter hade till exempel förbjudit sekretariatet att räkna om utsläppsminskningen i gigaton till minskning i temperaturökning.
Kina kan bättre
Men eftersom just inverkan på medeltemperaturen är särskilt relevant har åtminstone Internationella energirådet (IEA), Institutet för hållbar utveckling (IDDRI) och forskningskonsortiet Climate Action Tracker räknat ut den ändå. De kommer till nästan exakt samma siffror:
– Om vi inget gör ökar medeltemperaturen med fyra fem grader till utgången av seklet. Gör vi som länderna nu lovat stannar ökningen under tre grader. Vi bänder ner den med två grader, och det är strongt, men det behövs mer, säger Figueres.
Positivt är att de nationella löftena har strömmat in från 155 länder som omfattar 88 procent av världens befolkning. Än viktigare omfattar de 87 procent av växthusgasutsläppen. Det är fyrfalt mer än Kyotoprotokollet, som åtminstone fram till Paris är historiens enda egentliga klimatavtal.
Alla utvecklade länder har lämnat sina löften, likaså alla länder med större utsläpp, utom Saudiarabien.
– Vi ska minnas att vi inte når 2,7 grader om inte löftena implementeras fullt ut. Å andra sidan upplever jag att flera länder helt förståeligt och naturligt har lovat i underkant. Kinas nationella ambitioner är tuffare än deras internationella löfte. Det är hoppingivande, säger Figueres.
Klimatkonventionens officiella analys omfattar de 146 länder som hade lämnat in sina löften fram till 1 oktober. Den visar att utsläppen per person kommer att minska med 8 procent till 2025 och med 9 procent till 2030. De planerade utsläppsminskningarna ger också bonuseffekter, enligt forskningsinstitutet IIASA i Wien.
– Löftena minskar luftföroreningarna och energiimporten i EU, Japan och Kina. Höjer länderna sina bud kan också bonuseffekterna bli betydande, säger Jessica Jewell.